Att döda ett tivoli
Om man säger förlåt, blir allt bra då? Lösningarna bakom verklighetens problem är ofta mer komplicerade än så. Ibland går de inte att lösa alls. Om detta handlar föreställningen ”Att döda ett tivoli”, en pjäs som skildrar utan att lägga ord i mun.
I ”Att döda ett tivoli” träder karaktärer fram som i ”Brott och straff” har funnits i Raskolnikovs periferi. Tre ensamstående föräldrar kämpar för att bibehålla vuxenrollen och ansvaret över sina tre tonårsbarn. Olika förutsättningar ekonomiskt och socialt präglar de olika liven som tar plats på scen och som sammanstrålar kring ett tivoli. Ingen är ond men ingen är heller god. Fattigdom, rätt och fel, föräldraroller, lögner och destruktivitet är några av de ämnen som behandlas. De mänskliga kval som tidlöst beskrivs i Dostojevskijs roman, står i fokus även här.
Maja Runeberg är lysande som Dunja; den lillgamla, struliga tonåringen med en rapp mun, en hård yta och ett hål i bröstet. Dialogen är kvick, känns naturlig och lockar ofta fram skratt som snart stockar sig i bröstet. Det är en mörk föreställning som jobbar med tempoväxlingar i dialog, skådespel, ljud och ljus. Maria Ros Palmklint genom ljusdesign och Mona Blombäck genom scenografi och kostymering har skapat rum och avdelningar på scenen, där olika världar uppenbarar sig för att ibland skiljas åt och ibland stråla samman.
Allt som finns på scen kommer till användning, såväl skådespelare som rekvisita. Ingen lämnar någonsin publikens blickfång, de sex karaktärerna växlar mellan att agera aktivt och passivt på scen. De karaktärer som inte står i centrum för tillfället, blir temporärt delar av bakgrundsmiljön och skapar effekt genom kroppshållning och manér. Ljudet spelar en roll för de olika händelser och känslor som skildras, där musikarrangemangen sträcker sig från jazz till klubbmusik.
Den lilla salen på Norrbottensteatern är fullsatt men det känns som helt rätt plats för en föreställning som denna. Närheten i kombination med föreställningens innehåll, tempo och effekter skapar intensivitet och väcker känslor och tankegångar som håller i sig långt efter att applåderna avtagit.