Tunga namn i upprop för Unga Klara

Skrivelsen är undertecknad av bland andra dramatikerna Lars Norén och Eva Ström, förre kulturministern Bengt Göransson, koreografen Mats Ek, scenografen Bente Lykke Möller samt skådespelarna Gustaf Skarsgård och Börje Ahlstedt.
Tillsammans framhåller de att svensk barn- och ungdomsteater under årtionden har vunnit respekt genom att vara nyskapande. I synnerhet Unga Klara har lyckats vara både publik teater och experimentell verkstad. Skribenterna är kritiska mot Stockholms stadsteaters beslut att slå samman Unga Klara med scenen i Skärholmen. Den nya formen skulle kunna äventyra dess konstnärliga kraft, menar man.
Nationell angelägenhet
Både Suzanne Osten, Unga Klaras konstnärliga ledare, och Benny Fredriksson, chef för Stockholms stadsteater, har tidigare träffat handläggare på Statens kulturråd för att diskutera finansiellt stöd till Unga Klara.
Tanken är att Unga Klara, med sin forskande och utbildande verksamhet, kan ses lika mycket som en nationell angelägenhet som en kommunal. Suzanne Osten har själv kommit med ett förslag om hur teatern skulle kunna bedriva sin forskning parallellt med föreställningar och utbildning, ett förslag som kräver statlig finansiering.
- Vår inställning är att det här är en experimentell teater av både nationellt och internationellt intresse, säger Kennet Johansson, Kulturrådets generaldirektör.
- Vi har haft diskussioner med Suzanne Osten, med teatern och med staden och det är där i dialogen som det måste lösas.
Stockholms stadsteater får i dag 47 miljoner kronor i statligt verksamhetsbidrag och hur dessa pengar används är upp till teaterledningen att avgöra.
- Det finns en teoretisk möjlighet att öronmärka pengar till Unga Klara men det är en detaljstyrning som vi normalt inte sysslar med. Vi ska bereda ärendet i oktober, och jag vill egentligen inte föregå styrelsens beslut som tas i januari, säger han.
"Annars drar jag"
Suzanne Osten själv efterlyser en "kreativ kulturbyråkrat".
- Unga Klara kan räddas om någon tar ett grepp om ekonomin och ser till att vi får en stabil ekonomi och ram. Annars kommer jag att dra. Det finns ingen anledning att försämra det arbete vi gjort bara för att spela teater. Då kan jag lika gärna frilansa, säger Suzanne Osten.
- Det är inte synd om mig, men arbetet med att forska fram saker som egentligen inte är marknadsanpassade, som "Babydrama" till exempel, som är forskning för hela teaterområdet, det skulle aldrig uppstå på en teater där intäkterna är det viktiga.
På Facebook har det bildats en grupp som heter "Rädda Unga Klara". Den har i dagsläget
1 034 medlemmar. Suzanne Osten konstaterar att hon ibland får propåer från ungdomar om frågor teatern borde ta upp.
- "Varför skriver du inte en pjäs om hur dumma vuxna är?" kan ungdomar säga till mig. Jag säger att jag skriver sådant som gör det svårt för er att köpa klichéer. Vi vill ge estetiskt motstånd i stället för att bara göra en packad tät smällkaramell för unga. Att göra sådant, att undervisa lärare och möta folk, det går bara om man är subventionerad.
//bilder:2
Bildtext: "Det krävs statliga pengar och det är en kommunal institution och det som är problemet" säger Suzanne Osten.
Foto: Dan Hansson/Scanpix
Bildtext: "Babydrama" från 2006 är en av de uppsättningar på Unga Klara som varit både banbrytande och en stor publik framgång. Det var också en föreställning som krävde lång repetitionstid och extra resurser.
Foto: Lesley Lesley Spinks/Stockholms stadsteter

Tunga namn i upprop för Unga Klara

Opinionen växer för att rädda teaterscenen Unga Klara. Ett 50-tal kulturpersonligheter uppmanar nu Kulturrådet att värna Unga Klaras självständighet.