Med kombination av vemodiga popmelodier, rockiga riff och en attityd besläktad med hardcore och punk gjorde Starmarket succé i indierock-världen på 90-talet.
Patrik Bergman kände att han drog åt ett annat håll än The Merrymakers, där han var medlem. Hans bror tipsade honom då om gitarristen/sångaren Fredrik Brändström och de klickade snabbt. Det var svårt att hitta folk i Piteå. Därför lånades inledningsvis Stefan och Fredrik Granberg in från Randy på gitarr respektive trummor.
– Det lät bra direkt. Skivbolaget Dolores blev eld och lågor över vår demo. Det var fantastiskt. Den stora drömmen, att släppa en skiva.
.
Bandet släppte sitt debutalbum 1995 och uppmärksammades en hel del i media.
I likhet med flera andra Piteband som låtit höra ifrån sig – Popsicle, Randy, The Merrymakers – är det alltså flera sångare och låtskrivare även i Starmarket.
Varför funkade det så bra mellan dig och Fredrik Brändström?
– Båda hade ett driv att skriva bra låtar, att trigga varandra. Vi tävlade nog om att skriva så bra låtar som möjligt. Båda hade nog en stark revanschlust, att visa att vi kunde starta ett bra band och lyckas.
Om än bandet aldrig slog igenom stort innebar 90-talets andra hälft mycket turnerande hemma i Sverige, på kontinenten, i Storbritannien, i Kanada och Japan.
– Det var ju inte på lyxnivå. Det var en indiescen med väldigt hängivna fans. Ofta bodde vi hemma hos folk, ett kul sätt att turnera på.
Kan du bjuda på något kärt minne från de åren?
– Kärt vet jag inte, men jag minns vid ett tillfälle i Tjeckien när jag och Johan inte hade någonstans att sova. Vi lade oss under en bro och somnade och vaknade blöta. Fötterna hade hamnat i en bäck och det hade börjat regna. På den nivån kunde det vara ibland.
– En kontrast till detta var när vi spelade i Japan, där vi bodde på jättefint hotell och åt på fina restaruanger.
.
Den mer experimentella skivan ”Four hours light” (1999) visade att Starmarket hade betydligt fler färger på paletten än enbart explosiva rocknummer. Uppföljaren ”Song of songs” gick ytterligare ett steg längre från ursprungsformeln.
– Lite för snabbt släppte vi hardcore-/emostilen och blev gubbrockare. Vi började lyssna på bland annat Springsteen och Clash. Det blev en hastig gir som kanske inte var så bra för karriären, säger han och konstaterar att Foo Fighters slog igenom precis när Starmarket bytt stil.
– Runt ”Song of songs” var det inte samma sak att göra liveframträdanden. Det är svårare att spela mellan-intensiva låtar.
.
När Starmarket släppte sitt sista album, ”Abandon time” (2004) hade Patrik Bergman redan hoppat av.
– Jag skulle bli pappa, ville skaffa mig en utbildning och skulle flytta till Umeå. Jag hade ingen lust att åka på ännu en Tyskland-turné och komma hem lika fattig.
Hur ser du tillbaka på Starmarket känslomässigt?
– Jag är jättestolt över det vi gjort. Det har varit fantastiskt. Jag är glad att vi vågade satsa på det här mellan 20- och 30-års ålder och inte tog det säkra och jobbade med annat.
.
Sedan splittringen har Starmarket uppstått sporadiskt – bland annat 2011 när de spelade hela ”Four hours light” på en festival i Spanien – men det har aldrig varit lika seriöst som den här gången.
Klubbarrangören Björn Olszevski tjatade länge på bandets trummis, Pontus Levahn, om att de skulle återförenas på scenen. Vid en bandmiddag bestämde sig bandet för att testa
– Spotify ger tillräckligt med pengar för att vi ska få oss en god middag varje år, säger Patrik Bergman med ett skratt.
Hur var det att ställa sig i replokalen igen?
– Man kände kemin mellan personerna i första hand. Vi hade ruskigt kul, men jag är glad att vi inte spelade in då (skratt). Vi var nog lite rostiga. Nu börjar vi hitta kemin även musikaliskt.
Bandet kommer att fokusera på material från de tre, fyra första albumen.
– Det är roligare att spela ösiga låtar live än de som är lite mer ”mellow”, säger Patrik Bergman.
Ni har fått fin respons på den här återföreningen.
– Det är jättekul. Vi är lite förvånade faktiskt. Vi börjar närma oss 300 sålda förköpsbiljetter. Hoppas att det blir utsålt.
– Många skriver att de ska komma. Vuxna som ordnar barnvakt, åker till Stockholm, bor på hotell och ser Starmarket (skratt).
.
Inte nog med det. När Stockholmsspelningen utannonserades hörde några japanska entusiaster av sig och ville boka spelningar i sitt hemland.
– Det blev några turer fram och tillbaka. De släpper biljetterna i dag (i tisdags). Det känns häftigt. Pelle Gunnerfeldt (meriterad producent/Fireside-medlem) följer med som ljudtekniker. ”Japanska fans glömmer aldrig”, säger han.
Blir det någon fortsättning efter januari?
– Vi har inte tänkt så långt. Just nu har vi kul i alla fall.