Han är i Stockholm bara över dagen, annars står han just nu på scen som Hamlet i danska Århus. Inspelningarna av filmkomedin "Cockpit" är nyligen avslutade, liksom turnén med succéföreställningen "Scener ur ett äktenskap". I dagarna ges novellsamlingen "Spelreglerna" ut och senare i höst börjar repetitionerna av "Fanny och Alexander" på Dramaten.
Men att skriva på dagen och ställa sig på scenen på kvällen är inte realistiskt ens för Jonas Karlsson.
- Jag gör inte båda sakerna samtidigt, jag har försökt och det går inte. Men att skriva i några månader och sedan repetera och stå på scenen några månader, det passar mig perfekt, berättar han.
Tidiga försöken refuserades
Första gången han tog tjänstledigt för att skriva, med målet att få något publicerat, var 2003. Resultatet blev pjäsen "Nattpromenad" som sattes upp på Stockholms stadsteater. Men redan i gymnasiet skrev han diktsamlingar och romaner, som "tack och lov refuserades".
Kritikerna har imponerats av Jonas Karlssons känsla för såväl vardagens detaljer som det oförutsägbara. I nya novellsamlingen "Spelreglerna" fortsätter han att överraska, men lika ofta genom att avstå från den sista slutklämmen och i stället ge plats åt det absurda. Titelnovellen tar avstamp i varje skådespelares stora skräck - att stå framför publiken och inte ha en aning om vad de väntar sig. Det hela mynnar ut i ett slags drömskt kollektivt uppror där skådespelaren är livrädd för att avslöjas i sina puffbyxor och paljettskor.
I en annan novell råkar den högläsande pappan läsa fel, och hamnar för ett ögonblick i en spricka i tillvaron, där han ser världen i hisnande klarhet.
- Den här boken är som en ond släkting, som ett syskon som dyker upp på din fest och säger fel saker, gnuggar på jobbiga punkter. Inga trauman eller så, men sånt jag tycker är lite läskigt, som jag inte kan låta bli att peta på.
Lite knasigare
Människorna i Jonas Karlssons universum är ofta - som av en slump, skrattar han - män i yngre medelåldern. Ensamma män, utan att för den skull vara ömkansvärda. En av dem är killen i novellen "Fakturan", som fastnat i ett halvtidsjobb på videobutiken får en faktura på 5,7 miljoner kronor - så mycket bedöms hans liv, med lagom dos kärlek, sorg, drömmar och upplevelser, ha kostat. Hans blygsamma, på gränsen till patetiska, liv visar sig vara optimalt, och nu är det dags att betala.
Dags gå vidare
De tre böckerna har en fin röd tråd, tycker Jonas Karlsson, men det låter också på honom som att han nu är färdig med novellerna.
- Jag är sugen på att beskriva lite längre förlopp. Det mesta jag har skrivit är väldigt koncentrerat i tid, det vore spännande att skriva något som utspelar sig över ett antal år.
Han är tacksam över att han hela tiden kunnat känna sig helt fri i sitt skrivande.
- Det här är inga bästsäljare, men jag är glad över att förlaget inte har propsat mer på att jag ska outas mer, vara på omslagen eller så. Det har räckt med mina små historier.