Kulturen i nationen stuvas om helt
Konstnärslönen försvinner, och de tre "R:en" bantas eller tas bort. Regionerna får ökat inflytande, vilket kulturministern tycker speglar en ny tid. Den kulturproposition som Lena Adelsohn Liljeroth (M) presenterade i går, innehåller till stora delar det förväntade. Den rymmer också förslag på fyra nya utredningar som måste göras innan förslagen kan sjösättas. I flera frågor ber man att få återkomma.
Riksdagsledamot Siv Holma, Vänsterpartiet, är Kulturutskottets ordförande.
Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Däremot vill regeringen skapa en helt ny "analysmyndighet", som ska utvärdera den statliga kulturpolitiken och kulturen "ur bred synvinkel" enligt kulturministern.
Lösare grepp om politiken
Regeringen låter "konstnärlig kvalitet" vara ett kulturpolitiskt mål även fortsättningsvis.
- Vi har lyssnat på remissinstanserna, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
Propositionens mest genomgripande förslag är den så kallade portföljmodellen. Län och landsting ges ökat inflytande över hur de statliga pengarna ska fördelas. I dag sköts fördelningen via Kulturrådets expertis.
Medan kritikerna befarar regionala ojämlikheter ser regeringen en möjlighet att "vitalisera kulturpolitiken" genom att staten tar ett lösare grepp om den. Modellen ska successivt införas i hela landet.
- På 1970-talet handlade kulturpolitiken om att bygga upp institutioner över hela landet, i dag finns infrastrukturen, regionerna formulerar sina egna visioner och det tycker vi är bra, säger Lena Adelsohn Liljeroth.
Nytt musikuppdrag
Riksutställningars roll ska ses över. Riksteatern ska i framtiden arbeta mindre med egna produktioner, en utveckling som redan är påbörjad, anser kulturministern.
Samtidigt drar regeringen in allt statligt stöd till Rikskonserter. I stället ska Statens musiksamlingar få ett utökat uppdrag, exakt hur det ska se ut framgår inte. Däremot ska Rikskonserters pengar även i framtiden tillfalla musiken.
Leif Pagrotsky, kulturpolitisk talesman (S) är kritisk:
- Vad gäller musiken ger man ett klart besked, man lägger ned Rikskonserter. Vad kommer i stället? Det är något dimmigt med nypåhittade ord som man senare ska ge besked om vad det är. Så kan man inte hantera en myndighet med människor som arbetar där.
Leif Pagrotsky beskriver kulturpropositionen som en text om "ofärdiga organisationsformer".
Kulturutskottets ordförande Siv Holma (V) säger i ett pressmeddelande:
- Arbetslösheten bland kulturarbetare skenar, därför är det mycket tråkigt att regeringen inte heller denna gång gör några satsningar för att klara jobben inom kultursektorn.
Esabelle Dingizian, Miljöpartiets ledamot i kulturutskottet, kommenterar också via ett pressmeddelande:
- Ett av huvudförslagen är att ge Kungliga biblioteket ett uppdrag gällande biblioteken som mest verkar vara att komma med glada tillrop. Det saknas en idé om hur vi ska få en fungerande nationell bibliotekspolitik.
FAKTA Kulturpropositionen
Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter får ändrade förutsättningar. Stödet till Rikskonserter försvinner. En utredare ska se över Riksutställningar. Riksteatern ska ha en mer "stödjande och kompetensutvecklande roll". Riksteatern förlorar 10 miljoner kronor i årligt stöd.
Regionerna får ökat inflytande över fördelningen av statliga kulturmedel.
"Konstnärslönen", det vill säga den statliga inkomstgarantierna för konstnärer avvecklas successivt. I dag har 157 konstnärer garantilön. Cirka 1,5 miljoner per år, kronor frigörs för nya stipendier.
Stödet till litteratur- och kulturtidskrifter omvandlas. Även nättidningarna kan få stöd.
Kulturrådet ges i uppdrag att utveckla sitt arbete med barn och ungdomar.
Kungliga biblioteket får ett nationellt utvecklingsansvar för landets bibliotek, dock inte högskole- och forskningsbiblioteken.
Kungliga Operan får i uppdrag att utreda samarbete mellan landets opera- och balettscener.
En ny analysmyndighet inrättas för "kulturpolitiska insatser".
Riksarkivet ombildas till en myndighet genom att de sju landsarkiven avvecklas.
Romernas ställning ska stärkas, Forum för levande historia ges i uppdrag att utreda hur romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist.
Regionerna får ökat inflytande över fördelningen av statliga kulturmedel.
"Konstnärslönen", det vill säga den statliga inkomstgarantierna för konstnärer avvecklas successivt. I dag har 157 konstnärer garantilön. Cirka 1,5 miljoner per år, kronor frigörs för nya stipendier.
Stödet till litteratur- och kulturtidskrifter omvandlas. Även nättidningarna kan få stöd.
Kulturrådet ges i uppdrag att utveckla sitt arbete med barn och ungdomar.
Kungliga biblioteket får ett nationellt utvecklingsansvar för landets bibliotek, dock inte högskole- och forskningsbiblioteken.
Kungliga Operan får i uppdrag att utreda samarbete mellan landets opera- och balettscener.
En ny analysmyndighet inrättas för "kulturpolitiska insatser".
Riksarkivet ombildas till en myndighet genom att de sju landsarkiven avvecklas.
Romernas ställning ska stärkas, Forum för levande historia ges i uppdrag att utreda hur romernas kultur och språk kan få en institutionell hemvist.
Så jobbar vi med nyheter