Det första som möter besökaren är "Mixer tap", ett verk som får en att tänka på en skoltoalett. På en vit vägg har tre handfat satts upp. Blå, röd och gul färg rinner ur kranarna i tre aldrig sinande strålar. De besökare som vill, och vågar bli kletiga, kan fylla en behållare med valfri färg och ta den med sig hem.
Berlinaren Thomas Bratzkes verk är inte bara en dröm som går i uppfyllelse, utan även en kommentar till nolltoleransen mot klotter i Stockholm och som enligt honom påverkar gatukonsten.
- Verket är ett tydligt sätt att uttrycka vad jag tycker om nolltoleransen. Ungdomar blir kriminaliserade på ett sätt de inte borde. Förut ritade jag graffiti, i dag är jag konstnär, säger Bratzke.
- I Berlin är situationen annorlunda. Där är gatukonst del av kulturen. Du kan gå till en turistbyrå och hitta broschyrer om graffiti.
Ett tjugotal svenska och internationella konstnärer medverkar i "Street smart". De är alla etablerade med bakgrund inom graffiti och gatukonst. Verken är väl genomtänkta. På ett i flera fall lekfullt sätt kommenterar de såväl sin egen roll, som vem som bestämmer vad som får finnas i det offentliga rummet.
Utställningsproducenten Mia Zeeck är medveten om att det finns kritik mot gatukonst och att utställningen kan uppfattas som kontroversiell eftersom vissa av verken visar handlingar som inte följer samhällets regler och lagar.
- Ibland är konst skadegörelse men konstnärer som begår olagliga handlingar får vara beredda på konsekvenserna av det, säger hon.
Stockholm stad har sedan 2007 en nolltoleranspolicy mot klotter och liknande skadegörelse. I samband med Riksteaterns gatukonstevent, "Art of the streets", 2011 stoppade staden annonser för evenemanget på drygt 300 anslagstavlor. Det, och det faktum att det inte finns någon permanent laglig vägg för graffitimålning, är ett par anledningar till att Stockholms stad av många uppfattas som intolerant även mot den lagliga gatukonsten.
Beställd graffiti
I bland annat Malmö, Göteborg, Norrköping och Luleå finns lagliga väggar att utöva konstformen på. Till helgen kommer en 175 meter lång och 5 meter hög vägg för graffitimålning att invigas i Västerås, och efter midsommar påbörjas arbetet med att måla den gamla sopstationen Uddeboverket i Luleå som ska bli ett landmärke för staden. Där var det kulturförvaltningen som utlyste en tävling om vilket graffitimotiv som skulle pryda byggnaden.
- Vi har stridit för att kommunen ska betrakta graffiti som en konstart och visa det för utövarna. Det här var en bra chans att visa att kommunen menar allvar med policyn att vi ska befrämja graffiti men beivra skadegörelse, säger Marianne Bröms(bilden), kultursekreterare i Luleå kommun.
Problem med klotter
Madeleine Sjöstedt (FP), kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm stad, tycker att staden haft dåliga erfarenheter av öppna väggar. Hon står fast vid nolltoleranspolicyn, men har inte något emot utställningen eller graffiti.
- Graffiti är en konstform som alla andra. Men det finns ingen annan möjlig väg än nolltolerans när det handlar om vad man får göra på annans egendom. Inte ens vad gäller graffiti.