Hönsen Orpan, Tofsa och Ingela går ut i världen. En grupp förstaklassare på Snösätraskolan i Rågsved lyssnar andäktigt. Skolbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl plockar fram djuren ur en väska och berättar med stor inlevelse. Vad är ett skjul? undrar hon.
- Ett ställe där man har gamla kläder, svarar en pojke.
Nja, inte riktigt. Elisabeth Ljungdahl bjuder motstånd och lockar fram en språklig aha-upplevelse. Just språkinlärning är det främsta syftet den här gången. Som kombinerad barnbibliotekarie och lärare undervisar hon alla skolans sju klasser inne i själva biblioteket vars utlåning också ligger i topp bland Stockholms skolbibliotek. Alla elever känner personalen som anstränger sig både för att skapa trivsel och låna ut.
- Nya böcker är viktigt och mycket böcker en förutsättning. Kommer barnen tre eller fyra gånger utan att hitta något kommer de inte tillbaka.
Majoriteten av landets kommuner har en eller flera ansvariga språk- och skrivutvecklare. Maud Nilzén började 2008 i den skola i Kungälvs kommun som hade sämst resultat. En gång i veckan samlades lärarna till pedagogiska möten som resulterade i en mer aktiv lärarroll, i textsamtal med barnen och en pedagogisk framgångsmodell som ska införas på alla kommunala skolor i Kungälv från förskolan till klass sex.
Författaren Johan Unenge, i fjol utsedd till läsambassadör av kulturminstern, menar att även föräldrarna måste hjälpa till.
- Åtminstone tycker jag man ska reflektera över hur självklart engagemanget känns för barnens idrottande, men inte för deras läsning. Jag tycker absolut att det är skolans uppgift, men jag tror inte den förmår nå ända fram alla gånger. Jämfört med de enkla kickar man får genom datorspel är det lite mer krävande att slå sig ner med en bok.