Så var kulturåret i riket

Knätofsmanifest:
Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen iklädda folkdräkt och med en önskan att stärka det ursvenska - exempelvis folkmusiken. Absurt, ansåg folkmusikerna. När någon äntligen ville satsa på dem var det SD. Folkkulturen reagerade snabbt med ett eget manifest, bland annat för att lyfta fram vikten av internationella influenser. Det gjorde även Stockholms poesifestival som blev en protestfestival. Krönikören Ulf Nilson däremot sörjde i Expressen att "pursvenskarna" inte föder fler barn.

Appnapp:
När Apple lanserade surfplattan Ipad steg förväntningarna på förlagen. Och det är i barnens värld det händer. En e-bok för vuxna blir sällan mer än text, men i bilderboksvärlden är de kreativa möjligheterna oändliga - om bara betalningsviljan finns.

Teppanyakihäll:
Tillsammans med en underjordisk bastu och två takterasser lyckades den japanska stekhällen i ett reklamfilmsdoftande inredningsreportage i Dagens Nyheter väcka en folkstorm på internet. Total brist på markkontakt hos redaktörerna, eller ett retsamt finger på en öm punkt hos läsarna?

Biblioteksentreprenör:
På Dieselverkstaden i Nacka vill bibliotekarierna helst inte kallas bibliotekarier. Kommunens företrädare blev så imponerade av det privata biblioteket att de nu vill lägga ut driften av Nackas samtliga bibliotek, med en våg av protester till följd. Sådant som läsfrämjande och integrationsfrågor föll bort i statistiken över boklån och "kunder".

Kaffeflickor:
För första gången publicerades några av alla de rykten som florerat kring kungen. I "Den motvillige monarken" skrev författarna om otrohet, strippklubbar - och kaffeflickor. Uttrycket har slumrat sedan Hasse Alfredson sjöng sin satiriska "Efter kaffet", men ger en tydlig bild av manlig förströelse i maktens korridorer.

Sextrakasseri
Ekots enkätundersökning om sextrakasserier inom scenkonsten ledde till en hearing i riksdagens kulturutskott. Alla utom Lena Endre var ense om att sextrakasserier förekommer även på scenkonstens arbetsplatser. Lena Endre ifrågasatte undersökningen. 132 av de 290 kvinnor som svarat hade blivit utsatta. Underlaget var för litet för att det skulle gå att dra några generaliserande slutsatser menade även statistiker. Solveig Ternström däremot, riksdagspolitiker (C) och även hon mångårig Dramatenskådespelare, välkomnade att Ekot lyfte fram det hon själv upplevt under sin karriär men som varit så svårt att tala om.

Det nya Europa
"En skam för Europa." Den italienske författaren Antonio Tabucchi var en av många som djupt upprördes av Frankrikes beslut att deportera romer ur landet. Han jämförde med hur Himmler 1940 förflyttade judar som en säck potatis.

Här i Sverige fick Folkteaterns familjeuppsättning "Katitzi" i Göteborg, utifrån Katarina Taikons älskade barnböcker, en oönskad aktualitet. Katarina Taikons berättelse om rotlöshet och utanförskap påminner oss om att romerna fortfarande är en utsatt minoritet - och om att inte mycket har hänt sedan den skrevs.

Omöjlig valfråga
Inte heller de rödgrönas löfte om en ny miljard till kulturen räckte för att göra den till en valfråga av samma dignitet som sjukförsäkring, arbetstillfällen eller villaskatt. Kanske för att det var ett löfte med brasklappen "om ekonomin tillåter". Vilken kulturmänniska vågar tro på det?

Mankell i världspressen
Den 31 maj bordade israeliska soldater en frivilligkonvoj på internationellt vatten utanför Gaza. Nio aktivister dödades och under några timmar var det oklart vad som hänt med de svenskar som befann sig ombord på Ship to Gaza. Att en av dem var den världsberömde författaren Henning Mankell - vars Wallanderböcker är översatta till hebreiska - rapporterades av nyhetsmedier världen över.

Även här hemma har det stormat kring Mankell - om än i andra sammanhang. Efter en dispyt med chefen på Stockholms stadsteater om en Olof Palme-pjäs köpte Mankell helt enkelt tillbaka rättigheterna. På Dramaten var det hans pjäs om Darwin som ledde till bråk, den här gången mellan huvudrollsinnehavaren Börje Ahlstedt och övriga ensemblen.

Litterära återkomster
Feministikonen Erica Jong kom till Sverige i samband med utgivningen av hennes memoarer, "Förföra demonen". Bland svenska författare märktes Per Hagman vars roman "Vänner för livet" var hans första på sex år. Nio år efter den prisbelönta debuten, "Katarinas sovjetiska upplevelser", gav Maria Zennström ut sin andra roman, "Hur ser ett liv ut om man inte har tillräckligt med kärlek?".

Förhoppningsvis låter inte Torgny Lindgren sina läsare vänta lika länge. Till TT Spektra sade han i somras att det kanske inte skulle bli några fler böcker efter årets "Minnen".

- Det där får du inte fråga, men jag tror inte det.