För feministiska kvinnliga journalister verkar hatmejl och mordhot ha blivit vardag. Men hatarna triggas även utan feminism. Bloggaren Isabella "Blondinbella" Löwengrip har under vårens näthatsdebatt berättat om hur hon dagligen under flera år fått mejl och kommentarer om att hon ska dö eller våldtas.
Därför lyfte en och annan på ögonbrynet när Cristophe Deloire, generalsekreterare i Reportrar utan gränser, i tidningen Journalisten uttalade sig om att hans kvinnliga kollegor i Frankrike inte är drabbade av näthat.
Enligt statsvetaren Nils Gustafsson vid Lunds universitet är näthatet inte ett pursvenskt fenomen. Att New York Times kommentarsfält rymmer med svenska mått häpnadsväckande bildade välskrivna inlägg, säger mer om tidningen och dess läsekrets än om debattnivån.
- Om kommentarerna i Sverige framstår som mer hatiska har det att göra med tidningarnas moderering. Av det jag har sett i andra länder verkar det vara samma strukturer som råder, och samma antifeministiska åsikter som sprids, säger Nils Gustafsson.
Han har ansökt om forskningspengar för ett projekt som ska handla om moderering, och framhåller att det samtidigt gäller att dra läsare till sajterna.
- Tidningarna har ju inte bara kommentarsfält för att man vill upplåta en arena för debatt, man vill driva trafik till hemsidorna.
Inte heller Elza Dunkels vid Umeå Universitet, specialist på ungas nätvanor, tror att svenska kommentarsfält är mer hatiska.
- Ljuset har riktats mot hatet. Ordet nätkärlek som dök upp i samband med näthatsdebatten är inte ett skämt, det är på allvar så att kärleken flödar på nätet. Men like-kulturen får inte samma typ av uppmärksamhet.
Elza Dunkels framhåller att ingen skriver en bok om hur glada folk blir av sociala medier, hatet däremot är tema för tre av vårens debattböcker. Är det en slump att de här tre böckerna kommer just i vår? Författaren Johanna Langhorst nämner Sverigedemokraternas intåg i riksdagen och Breiviks attentat som förklaringar till att hatet upplevs som så mycket starkare, är Nils Gustafsson fortsatt skeptisk:
- Den svenska allmänna debatten rör sig i flock. Det svenska språkområdet är så litet och alla läser samma saker samtidigt.