Torbjörn Flygt har precis kommit hem från en lång och välbehövlig semester. I arbetslägenheten i Malmö ligger manusbladen till nya boken "Outsider" fortfarande kringströdda på golvet - men mentalt har han lämnat Johan Kraft bakom sig för den här gången.
- Det är en väldig känsla av saknad varenda gång, som infinner sig i samma stund som sista kapitlet är skrivet. Då känner jag att de här personerna inte är med mig längre, nu är det upp till läsaren att ge dem liv igen, säger han.
Det är många som har hoppats på en fortsättning på "Underdog", Torbjörn Flygts mest hyllade bok. Redan 2001 visste han att det skulle bli en andra del, men valde att vänta i tio år med att fullborda den. Under årens lopp har han metodiskt samlat på sig material i en tjock pärm med titeln "U2" för att lättare kunna skildra de samhällsförändringar som påverkar Johan Krafts liv under slutet av 1980-talet och 1990-talet.
Förändringarnas tid
I "Underdog" kämpade mamma Bodil för att få ihop livet för sig och sina två barn i höghusområdet Borgmästargården. I uppföljaren "Outsider" har mycket förändrats. Johan har börjat studera juridik i Lund, bor i studentkorridor och lever ett liv på randen mellan ansvarslöst tonårsfestande och förpliktigande vuxenliv. Bodil har bytt trälandet i strumpfabriken mot ett betydligt glassigare jobb på en marknadsavdelning. Nu är det Johans begåvade syster Monika som svettas för att ensam klara av försörjningen för sig och sin dotter.
Också Sverige är statt i förändring: Olof Palme har nyligen mördats, högerextremisterna får vind i seglen och Ny demokrati röstats in i riksdagen.
- På ett samhällsplan finns det paralleller mellan den tiden och nu. Hur recessionen i ekonomin föder en främlingsfientlighet, hur högern blir starkare och vänstern svagare. Men den kraftiga samhällsförändring som "Underdog" skildrade finns inte lika tydligt under sent 80-tal och framåt.
Hur mycket av det som gestaltas i "Underdog" och "Outsider" är självupplevt? Torbjörn Flygt har fått frågan så många gånger att han beskriver sig som "alltmer uppgiven" inför den.
- Jag har ju erfarenheter av den här tiden i studiemiljön och livet. Men det finns inget i berättelsen om Johan som är hämtat direkt från mitt liv. Det är ofrånkomligt att man tror att egna händelser ska vara användbara, det trodde jag både med "Underdog" och "Outsider", men det blir aldrig bra. Det blir dålig prosa, för kladdigt, plötsligt skriver jag i mitt eget ärende och inte i Johans.
Filmen i malpåse
Nästan lika desillusionerad låter han när han talar om filmatiseringen av "Underdog", ett projekt som har varit på gång under många års tid - men stupat på mållinjen. Senast sades det att inspelningarna skulle ha påbörjats 2011, men av detta blir det alltså intet - åtminstone inte i år.
- Filmbranschen är väldigt konstig för mig. Jag kan ju tycka att det borde finnas skäl att filmatisera en bok som har varit så extremt framgångsrik och så viktig för många människor.
Sitt eget arbete har Torbjörn Flygt däremot full kontroll över. Under den sista skrivperioden av "Outsider" fungerade hans hjärna som en tryckkokare, säger han. Ett sätt att lätta på trycket blev att tänka på kommande projekt. Ännu avslöjar han inte vad det blir, men om han någonsin återvänder till Johan Kraft lär det ta ett antal år. Det måste finnas något tillräckligt intressant att berätta om Sverige och familjen Kraft innan dess.
- Fast med den enorma urholkningen av svensk välfärd som regeringen Reinfeldt håller på med är jag inte ett dugg orolig för att det inte ska finnas stora samhällsförändringar att skildra framöver, säger han.