Eleanor Coppola är en 75-årig kvinna som talar tystlåtet men med stor känsla.
Hon berättar om hur hon efter sonens död besökte Irland och där såg en gånggrift, något som starkt påverkade henne.
Det ledde till "Circle of memory", en vandringsutställning som vill vara en plats för kontemplation och sorgearbete.
Mer än 600 halmbalar bildar en fond till foton, föreställande stenar från Irland, och en återskapad griftegång, där man längst in finner ett rum där man kan sitta ner, lyssna på röster och se en ständigt strilande ström av sand.
- Halmbalarna är nya för varje land vi kommer till, fotografierna och interiörerna till rummet tar vi med oss, säger Eleanor Coppola.
Många hälsningar
Besökarna kan även skriva hälsningar till avlidna nära och kära, på lappar som sticks in i höbalarna. Hälsningarna samlas in varje gång utställningen flyttar, och antalet teckningar och textrader till de döda växer för varje gång. De visas även i en stor glasbox, så att alla kan se.
Eleanor Coppola är en kvinna som använder sig av alla uttrycksmedel i sin konst. Hon skriver böcker, målar, fotograferar, gör dokumentärfilmer.
- Som jag ser det är jag inte sådär väldigt bra på någonting, men jag tycker om att uttrycka mig, både visuellt och i text.
Barnen blev filmare
Hennes mest uppmärksammade film är "Hearts of darkness", en dokumentär om inspelningen av makens mästerliga "Apocalypse now". Tyvärr finns den inte med på den nyligen släppta Bluray-utgåvan av makens film.
- Det förstår jag inte. Vi gjorde en ny version av den härom året, med kommentarspår från Francis och från mig.
Hon och Francis möttes under inspelningen av hans första film, skräckfilmen "Dementia 13". De fick tre barn: Gian-Carlo, Roman och Sofia. De två sistnämnda är filmare och speciellt Sofia har fått mängder av beröm för filmer som "Lost in translation" och "Somewhere".
- Det var nog rätt naturligt att de skulle bli filmare. De växte upp i den miljön.
-Francis var ute och reste så mycket, enda sättet för familjen att kunna hänga ihop var att vi alla reste med honom.