Bland 9- till 10-åringarna ter sig försämringen drastisk. Från 1991 till 2006 har läsförmågan i genomsnitt minskat i princip en hel årskurs, eller mer exakt lika mycket som skiljer tredjeklassare från fjärdeklassare.
Uppgifterna kommer från forskningsantologin "Läsarnas marknad, marknadens läsare" som den pågående litteraturutredningen nyligen presenterade för kulturdepartementet.
För skolans folk är det ingen nyhet. Såväl på Skolverket som i många kommuner pågår sedan länge ett medvetet arbete för att vända den nedåtgående trenden.
- Men det är väldigt svårt att få effekt på nationell nivå, och jag tror förklaringen till det är granska enkel: det blir inte så mycket läst. Trots alla insatser och trots att alla tycker att läsning är bra och viktigt är det en mängdfråga i viss utsträckning, säger Monica Rosén, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, en av antologins författare.
Förändrade fritidsvanor
Rosén, som analyserat tidigare läsarundersökningar av just 9- till 10-åringarnas förmåga, kommer fram till att försämringen till en stor del kan förklaras av förändrade fritidsvanor. Ungarna sitter framför sina datorer - eller gör andra saker - i stället för att läsa.
Sverige är ett av de länder där datoranvändningen på fritiden ökar mest samtidigt som både nöjesläsningen och biblioteksutlåningen går tillbaka.
SMS- och kortare nättexter ger ingen läsning som går på djupet, enligt Monica Rosén. I stället riskerar mellanstadiebarnen att helt missa den så kallade bokslukaråldern, ofta en lustfylld väg till ett framtida liv som läsare.
- Om man går in i bokslukaråldern har man fått en bra start, det är ett sådant självdriv i det.
Bättre läsare förr
Ulf Fredriksson, docent i språkdidaktik vid Stockholms universitet, lyfter fram det faktum att svenska 15-åringar i genomsnitt läste betydligt bättre före decentraliseringen och friskolereformen. Det spelade i stort sett ingen roll vilken skola barnen gick i.
Under 2000-talet har den så kallade mellanskolevariansen mer än fördubblats, det vill säga den del av skillnaderna i läsresultat som kan förklaras av skolornas olikheter. 2009 var den 21,7 procent. Valet av skola blir med andra ord allt viktigare.
Samma internationella jämförelse (Pisa 2009) visar också att den svenska skolan numera lyckas sämre än övriga nordiska länder med att utjämna skillnaderna i barnens socioekonomiska bakgrund.
- Segregationen har blivit större. Frågan är hur mycket det betyder?, säger Monica Rosén.
- Sverige har länge varit ett läsande folk, med våra studiecirklar och vår syn på läsning som en väg till att bli en fullgod medborgare, plus en lång mörk årstid med läsning som viktig aktivitet.
Allt det där är på väg att ändras även för vuxengenerationerna. Det är många faktorer som påverkar.