Susanne Hedlund från Stockholm tog i våras över som festivalproducent efter Fredrik Forsfjäll. Hon har elva års erfarenhet från festivaler i Stockholm, bland annat Pride-festivalen.
- Det är spännande. Jag har aldrig varit på Trästock tidigare och så ska jag leda den (skratt). För mig är det lite skrämmande förtjusning. Man axlar någonting som är stort. Det ska bli kul det man har jobbat för i verkligheten.
Hon poängterar att mycket av jobbet var gjort innan hon tillträdde sin tjänst och hon berömmer programmet. Inte minst ser hon fram emot de artister från kulturföreningen Mullberget som får chansen att spela.
- Det är många som är med i planeringen. Det blir fler och fler. 300 personer är med och genomför festivalen. Utan dem, ingen festival. Så är det.
Utöver musik i mängd blir det bland annat fotoutställning och dansuppvisningar på årets upplaga.
- Det som lockar mig är att det är en gratisfestival. Oavsett om du har fem kronor eller fem miljoner i plånboken har du råd att gå på Trästock.
Ungdomsyttring
Joakim Wallström har varit artistbokare för Trästock sedan starten.
- Från början var det väldigt mycket en indiefestival. Vi red på vågen av att A west side fabrication jobbade många slagkraftiga akter. Det var när Popsicle och Fireside höll på. Då var det mer en ungdomsyttring.
- Ett år på 90-talet föll bort när vi inte fick tillstånd, men då vaknade alla goda krafter och året därpå var vi tillbaka med ny struktur för hur allt skulle funka.
Sakta men säkert har man under 00-talet försökt bredda tillställningen med akter i stil med Mikael Wiehe, Pugh och Eldkvarn.
- Det har varit en medveten strategi för att få äldre på området. Även om det var lugnt på Trästock snackades det skit. Det var cementerat bland allmänheten att dit kan man inte fara, bara en massa hemska ungdomar.
Han säger att en lugn festival har blivit lugnare och att Trästock med lätthet är en tregenerationsfestival i dag.
- De som var med i början har ganska stora barn nu. Var de 18 år då är de nästan 40 nu. Det är skitroligt.
Många från länet
Bland årets bokningar finns många Västerbottensakter. Lisa Miskovsky, Annika Norlins Säkert och Tove Styrke till exempel, men det är slumpen hävdar Joakim Wallström. Den enda medvetna jubileumsakten är Sahara Hotnights, som ju Wallström faktiskt upptäckte och skrev kontrakt med på Norrans popfest i slutet av 90-talet. De får sällskap av gamla trästockbekantingar som The all Janet, Mindre modiga män och Stardog.
Namn som Kajsa Grytt, Ola Magnell och Stefan Sundström kan nog tilltala den mognare publiken och den som gillar rockabilly kan säkert uppskatta torsdagens inslag av både John Lindberg trio och Fatboy.
- Två rockabillyband på stora scenen. Det har aldrig hänt förr, säger Joakim Wallström som inte sticker under stol med att han har noterat ett nyväckt intresse för genren.
Veteranerna i brittiska rockbandet Television Personalities är ett av årets utropstecken och Wallström är glad att P3 Session ansluter med artister som Newkid och nykomlingarna Caotico.
- Det känns som om det är ett brett program som jag tror kommer att dra väldigt många musikintresserade plus en del nyfikna.