Jerry – The
farewell show
Det här ska alltså vara avskedsturnén. De två konserterna han gör i Luleå, under fredag kväll samt lördag kväll, ska alltså vara Jerry Williams sista besök i Norrbotten som aktiv artist. Föreställningen heter “The Farewell Show”, ett namn som i sig lovar mycket. I detta ska allt få plats; körsång, dans, skinnjackor, gitarrsolon, duckwalk à la Chuck Berry, skådespelare samt en mindre blåsorkester. Som tillval finns ett program tjock som en bok, som innehåller en resumé i karriären samt info om kvällens uppsättning.
Den första akten (ja, han har delat upp det hela i två mastiga akter) öppnas med en stämningsfull ”Working Class Hero”, följt av varma applåder. Det spelas sedan en hel del teater – tre skådisar gör då och då små 50-talsbetonade sketcher, som blir roliga och ibland onödiga små avsteg i den vilda föreställningen. I övrigt frossas det vilt i lättlyssnad rockhistoria, låtar som alla hört och som Jerry Williams alltid varit en mästare på att tolka.
Som den (i sammanhanget) yngling jag är, kommer jag nog alltid förundras över att rockkulturen som växte fram i hans ungdomstid faktiskt sågs som så revolterande och upprorisk. Men så var det ju också i den svängen som saker faktiskt började ta fart i populärkulturen. Om just detta berättar han gärna, med den berättartalang han har, och lockar fram ett och annat skratt från läktarplats.
I Williams’ egna ögon, och givetvis i många andras, kommer han nog alltid att ses som Sveriges evige rock’n’roll-kung. Hur skulle man annars komma på idén att avsluta turnén med en 23 (!) spelningar lång svit på Cirkus i Stockholm? Jag tvivlar dock, med tanke på att man inte lyckats sälja slut fredagskvällens spelning i Luleå, på att man kommer att fylla Cirkus med anhängare så pass många kvällar. Särskilt inte med tanke på att biljettpriset ligger kring 700 spänn, samt ett ofrånkomligt faktum – trots att Jerry Williams nu dragit ut på det i många år: Hans tid är förbi. Han är en levande relik.
Efter en 25 minuter lång paus kliver han så upp på scenen än en gång, nu för akt nummer två. Fokuset har inte flyttats sedan den förra, och lägstanivån är hög. Ögon, öron och sinne pumpas till bristningsgränsen av en rasande show i ett skoningslöst och hejdundrande tempo, i en föreställning som det onekligen lagts mycket krut på – ljud, ljus, musiker och skådespelare håller toppklass. Det är ett glittrigt, högljutt, mäktigt och utdraget avsked. Adjö med dig, herr Williams.
Fotnot: Även i kväll, lördag, görs en föreställning av ”Jerry – The farewell show” på Coop Arena.