Under de tio år Nationalnyckeln givits ut, har jag haft de nyutkomna delarna som ett stående boktips inför julen. Ett praktverk är aldrig fel att ge till sig själv eller någon annan och ett präktigare än NN är svårt att finna. Under julen brukar det dess- utom finnas lite extra ledig tid för att låta sig uppslukas av alla flercelliga växter, svampar och djur i landetsom på uppdrag av Sveriges riksdag kartläggs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Över 100 band i bokserien räknar Artdatabanken med att det behövs för att guida forskare, naturvårdare och allmänhet bland alla svenska växter och djur. Under de gångna tio åren har 13 band blivit klara, till en årsbudget på 65 miljoner kronor.
Under arbetets gång har forskarna hittills upptäckt 2300 arter som tidigare varit okända - en ökning med 70 procent. Trots det menar Rolf Annerberg, som utrett projektets framtid åt landsbygdsdepartementet, att det hela är ett misslyckande som borde avbrytas. Han vill ersätta alltihop med en digital databas.
Argumenten är att standarverket inte spridits som förväntat och att det kostar för mycket på bekostnad av annan forskning.
Regeringen har inte sagt allt i frågan ännu, tills vidare fortsätter utgivningen av NN därför som vanligt. Både digital och tryckt publicering går knappast ihop ekonomiskt, så risken för nedläggning är reell. Ändå är den senaste utgåvan oemotståndlig: "Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar" med den latinska benämningen för samma sak som undertitel.
Även den som inte samlat på någon av de andra delarna i serien, kan ha utbyte av all färggrann information om fiskar som makrillgädda, paddtorsk, pärlemorfisk, guldmulte, blåstråle, spetslångebarn, lotsfisk, för att inte tala om de i Norrbotten mera kända som röding, harr och löja. Ja, det är lätt att fastna helt enkelt och jag hoppas att böckerna fortsätter att ges ut.
Lilian Ryd och Tomas Cramér har samlat hans 60 år långa forskning om lappmarkens juridik i en bok som förlaget Ord & visor ger ut med titeln "Tusen år i lappmarken".
Den handlar om storpolitik, handel, skatter, rasbiologi och lagstiftning - och är inte ett dugg tråkig för det, tvärtom. Allt svårt har blivit överskådligt och lätt att förstå även för den som inte är insatt. Innehållet i boken angår hela Sveriges befolkning, och berör även grannländernas.
Black island books har den senaste tiden gett ut två böcker med anknytning till förlagets egen hemstad. Förläggaren själv, författaren Peo Rask, har tillsammans med journalisten Hans Olov Ohlson sammanfattat Luleå och dess invånare i korta betraktelser - en för varje sida och ämne. En hatkärlekskänga till Boden och en till Piteå finns naturligtvis med - annars vore det ju ingen ordentlig bok om Luleå, av Lulebor.
Det hela är underhållande för stunden och själv lärde jag mig ett och annat som jag inte visste förut, trots att jag både arbetat och bott i staden i fråga. En behändig bok att ta med lite överallt.
"Gilla Norrbotten" är ett urval av reportage som publicerats i Norrländska Socialdemokraten de senaste åren. Boken ges ut i samarbete med förlaget i Svartöstan, med nyhetschefen Ida Folkesson som redaktör. "... en kärleksförklaring. Vi gillar Norrbotten." skriver hon i förordet.
Fotografernas bästa bilder på varje uppslag, drar in läsaren i 19 välskrivna berättelser om människor och platser i länet. Samlingen är inte bara en fin hyllning till Norrbotten, utan manifesterar också yrkesstolthet hos de medverkande dagspressjournalisterna.
"Fallet Thomas Quick (Att skapa en seriemördare)" ges ut av förlaget Ordfront.
En av vår tids bästa grävande journalister, numera bortgångne Hannes Råstam, skakade rätts-Sverige i sina grundvalar med TV-dokumentären och så småningom boken om Thomas Quick. En "måste-ha-läst-bok" som mitt i all sin fruktansvärdhet faktiskt är inte bara är intressant utan även underhållande, rent fenomenal läsning.
En vård- och rättsskandal av sällan skådat slag presenteras på ett lättillgängligt sätt, där också anknytning till Norrbotten finns i och med att Quick erkänt Appojaure-morden och mordet på Charles Zelmanovits från Piteå. Läs den!
Tove Alsterdals "I tystnaden begravd" (Lind & Co) är den perfekta julläsningen för den som både gillar deckarintriger och djupare innehåll. Tove Alsterdals roman är inte bara underhållande och spännande, den är rena historielektionen också.
När huvudpersonen Katrine, som just fått sparken från Sveriges Radio, åker till Tornedalen för att titta på ett hus hon inte visste fanns i släkten, rullas en storslagen, svart släkthistoria fram med förgreningar ända bort till det fallna Sovjetimperiet fram.
Ett oförklarligt mord i den lilla byn, följt av annan ond bråd död, får till slut sin förklaring. Mycket läsvärd.
Kalle Holmqvists "Ondskan i Nordingrå" som ges ut av förlaget Murbruk, skildrar en historisk händelse man helt enkelt inte kan förstå, än mindre acceptera.
I maj 1675 bryter vansinnet ut i den lilla ångermanländska socknen Nordingrå, där över 100 personer - mer än en tiondel av befolkningen - anklagas för att åka till Blåkulla och festa med djävulen.
I den här historiska reportageboken försöker Holmqvist förklara vad som hände och varför. Bakom häxprocessen skymtar en överklass som försökte kontrollera befolkningen. Läsvärt - och viktigt.