Strejken som blev en vattendelare i det svenska samhället, på ena sidan etablissemanget och på den andra en nyvaknad politisk medvetenhet, har självfallet sin naturliga plats i ett samhällshistoriskt perspektiv. Den alternativa rörelsen genomförde flera stödinsatser i syfte att samla in pengar till strejkkassan.
Ett inslag i detta var att skicka upp konst till Malmfälten. Långt över 100 verk av så pass namnkunniga konstnärer som Siri Derkert, Lars Hillersberg och Albert Amelin hamnade i Gruvfyrans äga, men konsten såldes aldrig. Nu har mulitkonstnären Ingela Johansson samlat ihop 111 av verken och med start på lördag visas samlingen på Norrbottens museum under rubriken "Vad hände med strejkkonsten?".
– det är fantastiskt att samlingen finns kvar. Förutom det historiska perspektivet visar den en bred bild av den då samtida konsten, säger Lundström.
Många delar
Konstnärernas solidariska handling bör nog sättas in samtidens kontext då den gryende proggrörelsen med FNL i frontlinjen gjorde uppror mot de rådande normerna. Att hitta en motsvarighet i nutid är hur som helst svårt.
– Det är nog en unik konstmanifestation, men en möjlig pendang är sommarens gruvkonflikt i Kallak. Vi visar för närvarande en del av de bilder och affischer som gjorts, säger Lundström.
För multikonstnären Ingela Johansson är det ett par års arbete som ligger bakom den aktuella konstutställningen, men Johansson har arbetat bredare än så.
– Jag har forskat, letat i arkiv och intervjuat personer som en del i mitt projekt. Man kan säga att jag försöker aktivera det kollektiva minnet i flera lager.
Dit hör boken "Strejkkonsten" som släpps den 29 oktober, men också teateruppsättningar. Till det kan läggas dåtidens rapportböcker, dokumentärfilmer och pjäser.
Sevärt och unikt
Det är självfallet av stort intresse att konsten bottnar i ett större sammanhang, men även om de samlade verken spretar åt många håll och blandar "högt och lågt" så är konstutställningen i sig sevärd och unik.
Den radikala modernisten Siri Derkert samsas med Folke Linds ironiska blinkning, Björn Blombergs politiska medvetenhet med K J Hallanders popkonst och Albert Amelins kraftfulla, närmast sovjetiska, arbetarskildringar.
Men även om de politiska ställningstagandena är mer eller mindre tydliga i ett flertal verk så ryms här också naturskildringar och abstraktioner.
– Det är spännande och roligt att vi får visa den här konsten för våra besökare, säger Jan-Erik Lundström.