Smash intoPieces, en ny bekantskap för mig, gör sitt första gig i Piteå. Bandet blandar rock, pop och elektronica till en kitschig helhet, men en del låtar har ett ganska bra underhållningsvärde, inte minst "In need of medicine" med sin sköna refränghook och damkör och även "Let me be your superhero" biter sig fast, men emellanåt får jag känslan av att lyssna på en skiva.
Sångaren Chris Adam Hedman Sörbyecrowdsurfar och bakom trummorna härskar, som bandets egen Kylo Ren, den mystiske The Apocalypse DJ som blir ett kul visuellt utropstecken.
.
Corroded hade kunnat vara en närmast helgjuten upplevelse om det inte varit för tämligen klent och inledningsvis ojämnt ljud. Det som på skiva kan låta ganska välborstat blir här betydligt tuffare. Jag skönjer ett band som är tyngre än vad som egentligen går fram den här kvällen. Bandet som haft Yohios pappa som gitarrist känns som ett knippe sköna gubbar från en mc-klubb nära dig. "Burn" bjuder på rejält med "rens" med viss snits och bandets största stunder, "Age of rage" och "6 ft of anger", får förstås ett varmt mottagande. Corroded känns genuina.
.
Det har gått tio år sedan Dead by April slog igenom stort med sin hybrid av väna refränger och gastad growl. Bandet har klart bäst ljud av de tre band PT bevittnar och de bjuder på ett ganska maffigt tryck.
Growlaren Jimmie Strimell, tillbaka i bandet sedan ett par år, är med sin intensitet bandets självklara mittpunkt.Låtar som "Warrior" och "Hold on" är helt okej, men en hel del tenderar att flyta in i varandra enligt mallen ny syntslinga/nya riff/ny growl och så lite skönsång på det. När låten med stort L, stora hiten "Losing you", till sist dyker upp lyfter man sig en division och då känns klasskillnaden mot övrigt material ganska stor.
.
Konceptet Piteå Rockfest känns lyckat. Det liksom ligger i luften att det funnits ett uppdämt behov. Dags att "den här" publiken får någonting. Den känns som en gigantisk klassåterförening, men på skoltröjorna står det Lamb of God, In Flames, Helloween, Ghost, Randy (!) och en massa annat. Stämningen är det heller inget fel på. Överlag verkar många ha fokus på musik och att träffas och hänga, snarare än att bli dyngraka på alkohol.
Det pratas redan om en uppföljning, rentav en tradition. Jag välkomnar den.