En publik på 20 personer får i hörlurar och i realtid ta del av ungefär hur skivan kan komma att låta.
– Vilken upplevelse. Både själva inspelningen och även mellansnacket. Ibland när man går på konsert saknar man en "textremsa". Den här gången var det som om vi fick den, säger Elsy Wikström, Älvsbyn, efteråt.
Bandet river av tiotalet låtar, däribland "Min brorsa", "Flyktingarna" och "Gråtvals". Blues är gemensamt, ibland i text, ibland i musiken. Det blir släkthyllningar, poltitiska inlägg och mordballader, allt i tydlig ljudmix där musikernas individuella insatser framträder.
.
Ronny Eriksson huserar i en egen liten "byggnad", ett sångbås, för att inte trummor, elgitarrer och annat ska "läcka" in i sångmikrofonen. Mellan låtarna kommer han ut och berättar anekdoter med koppling till texterna, bland annat om hur han lärde sig att läsa i sin farmors Rowells-katalog och därför var läskunnig när han började lågstadiet, vilket gjorde honom till en lat elev.
Han är nöjd efteråt.
– Det här blir någonting annat, lite live-feeling.
.
Ronny Eriksson ser det här som att sätta nya kläder på en gammal kropp.
– Det är kul att samla ihop de här låtarna, göra covers på sig själv och spela med de här fantastiska musikerna.
Även Ramblin' Minds basist Anna Wedin tycker att det blev en rolig stund.
– Det blir bättre nerv med publik i rummet. Vi är bäst på att spela för folk.