Vår största jazzsångerska är också en viktig inkastare till jazzens värld, med en enkel och välkomnande hållning. En av mina bordsgrannar erkänner att ”jag gillar egentligen inte jazz, men ...”. Underbart att höra.
Rigmor Gustafsson har en röst som är hennes helt egna och som vanligt ett helt suveränt anslag. Detaljkänslan i megaklassikern ”Somewhere over the rainbow” är helt enorm. Rigmor Gustafsson får nästan passa sig för att överarbeta den, men hon imponerar verkligen.
En lyxig jazzanrättning rullas fram samtidigt som creme bruléen når middagsgästerna. Jag föredrar henne i det här slimmade formatet där hon verkligen får ta plats och inte behöver kriga med blås om utrymmet. Den här kvartetten, som även hörs på hennes senaste album ”Come home”, tar chansen att verkligen spela ut. Det är fullt av liv och fantasi, men utan överdrifter. Jonas Östholms kombination av matigt riffande och porlande solospel i "Lovely" känns talande för konsertens fortsättning.
Ett flertal av låtarna är Rigmor Gustafssons egna och det är här hon är som bäst. ”This time” (text av Lina Nyberg), med sina vardagsnära, framresonerade verser är ett betänksamt och mycket snyggt nummer med alert basspel från Martin Höper och en tilltalande höstkänsla. ”The light years” (text av Piteås egen Andreas Mattsson) är en utmärkt smådrömsk ballad med ett intensivt vemod som får refrängerna att lyfta.
”I get along” bjuder på promenadjazz på beat med Gustafssons snygga röst i fullmogen blomning.
Sämre är det med valen av ett par välkända covers. Det är kul att höra texten klättra fram i ”Wuthering heights” (Kate Bush), men vill sig liksom inte riktigt och ”Big yellow taxi” (Joni Mitchell) är ju en snygg låt, men här krumbuktar Gustafsson tyvärr bort den fina refrängen.
Bluesiga ”Love makes the changes” bjuder på skönt häng från det dynamiska bandet i kvällens avgjort tyngsta nummer. Avslutningsvis ”Den första gång jag såg dig” i lekande, lätt, glatt, ja underbart arrangemang och med ren pianomagi från Jonas Östholm innan extranumret ”Always something there to remind me” tar kvällen i mål.
Inte Gustafssons bästa konsert i Piteå, men riktigt bra ändå.