Hans upplägg med mycket country, en del gospel och ett par juliga blinkningar åt rock ’n’ roll lämnar inte mycket i övrigt att önska.
.
Ibland svänger han med huvudet i takt så där gulligt som en karaktär i ”Mupparna”. Den artige mannen under hatten kan inte nog understryka glädjen i sitt nya liv sedan sju år tillbaka. Han hade inte ens varit fri från spriten och knarket i en månad när Jill Johnson ”hittade” honom på gatan i Nashville och skapade en bit modern tv-historia. ”Jag tänker att Gud förde henne till mig som belöning”, säger Seegers.
.
Rösten är som huggen ur sten, stark och med en genomträngande ”twang”. Ibland får han feeling och släpper iväg ett ”yeehaa”, men kan också vara mer allvarlig och kärv som i ”Let Jesus be your lawyer”.
.
På denna sin tredje julturné tillsammans med hjälporganisationen Erikshjälpen backas han upp av Erik Janson, gitarr, Martin Björklund, fiol/mandolin och Jonas Lindberg, bas, som borgar för en fin klangbild. En kul parentes är att alla tre har studerat vid Musikhögskolan eller Framnäs och bjuder på ett följsamt, tjusigt komp.
.
Det är mumma att få höra så här gedigna versioner av de uppsluppna publikfriarna ”Rocking around the christmas tree” och ”Jingle bell rock”, väldigt uppskattade stunder med all rätt. För att inte tala om den egna ”Let me ride with you Stacey”, Seegers hyllning till Nashvilles egen Moder Teresa, där Björklunds mandolin och Jansons lap steel gör flyhänta äventyr tillsammans. Därtill megaklassiker som ”The christmas song” och ”Winter wonderland”.
.
Mitten av november känns däremot, mmmmph ... lite väl tidigt för en julkonsert, men elljusstakarna står ju i konsertlokalens fönster så, hej och hå liksom. Tur att vi får lite annat också. ”Mercy on me” är en av flera fina låtar från det gospelalbum med samma namn som Seegers håller på att spela in. Hans signaturlåt ”Going down to the river” levereras med en extra dimension, jämfört med hur jag hört den tidigare, och känns uppfräschad i sitt arrangemang.
Doug Seegers håller stilen och bjuder inte på några stora överraskningar, men låtvalen, bandet och stämsången borgar för en gedigen helhet.