Historik i modern form

Nyfikenheten på hur konstnären och formgivaren Sture Berglunds Nobeldiplom ser ut är stor bland Piteborna. Inte minst bland Piteå museums personal som bad honom att redovisa hur de ser ut. Från och med vernissagen på Nobeldagen, kan museibesökarna även se hur Sture Berglund arbetat med andra aktuella gestaltningar.

Nobeldiplomet till 2008 års tre pristagare i kemi som utgick från marin forskning om självlysande ljus. Diplomet är gjort i getskinn från Indien, som färgats rött i Skottland. En kalligraf i Österrike har textat och allt är färdigställt hos boktryckaren Ingemar Dakéus i Stockholm, som i 35 år har utfört precisionsarbetet med samtliga Nobeldiplom. Sture Berglunds målning till vänster. I Nobelstiftelsens uppdrag ingick också att skriva 50 ord.

Nobeldiplomet till 2008 års tre pristagare i kemi som utgick från marin forskning om självlysande ljus. Diplomet är gjort i getskinn från Indien, som färgats rött i Skottland. En kalligraf i Österrike har textat och allt är färdigställt hos boktryckaren Ingemar Dakéus i Stockholm, som i 35 år har utfört precisionsarbetet med samtliga Nobeldiplom. Sture Berglunds målning till vänster. I Nobelstiftelsens uppdrag ingick också att skriva 50 ord.

Foto:

PITEÅ2011-12-09 06:00

I anslutning till Piteå museums årsbok 2011 har Sture Berglund skrivit en artikel med rubriken "Inspirerande historia" som i ord och bild berättar om två konstnärliga gestaltningar i centrala Piteå.

Där presenteras de dokument och bilder som han använt sig av när han skissade på förslagen om utsmyckning i Konstparken och ombyggnaden av Sundsgatan.

Materialet är nu en del av den aktuella utställningen, tillsammans med fotografier visar hur första etappen blivit.

Väl underbyggt
Resultatet grundar sig på de tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring landhöjning och kustbygdsförändring som Sture Berglund varit involverad i under flera decennier, samt de historiska kunskaper han tillägnar sig inför varje uppdrag.

Förändringen i Konstparken har han gett namnet Strömkajen med tanke på platsens bakgrund och förhoppningen att den åter ska bli en levande mötesplats. Även Gröna Oasen vid kyrksluttningen är historiskt genomtänkt.

På museets fotografier från 1930-talet märks att mycket folk rörde sig vid kanalen och Kurirkajen, vilket Sture Berglund tagit fasta på.

- Vid kanothuset har jag gjort som en liten uteteater för dans, poesi, musik och föreläsningar, och sittytor finns det gott om. Jag hoppas att Strömkajen kan bli en konst- och kulturarena.

För övrigt har skogsindustrierna tidskrift Trä Information i ett av sina nummer uppmärksammat projektet och gett Piteå kommun beröm för att ha valt inhemskt trä i arbetena.

Gröna Oasen bygger också på Piteås tidiga historia, det vill säga hur det förr såg ut vid Häggsundet som i dag är Sundsgatan.

- Då fanns det tre repslagare och 19 varv i Piteå. Hampan tvinnades och till det krävdes långa repbanor. I dag finns det en repbana bevarad i Kåge, berättar Sture Berglund.

Han visar på gamla foton hur repbanorna i Piteå gick och de ställningar som hörde till. De kallas mickar och är i sin nygjorda form röda, som en del av hela utsmyckningen.

- När hampan tvinnats lades repen upp på mickarna, förklarar Sture Berglund.

Bänkarna som nu utgör en del av kyrkbackens ytterområde, har samma röda färg som mickarna.

- Tidigare omgärdades kyrkan av en stenmur men den revs när Sundsgatan gjordes, säger Sture Berglund.

Han har också inspirerats av att Pitebygden faktiskt var en brunnsort för ett par sekel sedan. Därför har han gestaltat det med en liten fontän, Oskars källa. Den är byggd av en stenart som är 1,9 miljarder år gammal och benämns Piteåkonglomerat.

- Enligt geologerna kommer bergarten från en stenstrand norr om nuvarande Australien. Berget försvann ner i jordens inre och smälte ihop. När kontinenterna rörde på sig pressades bergarten upp igen, men då i Degerbergets sprickor på Pitholm.

Han nämner också ett ganska stort växthus med frukt och annat, som fanns i kyrksluttningen.

- Att markera det med en odling av något slag skulle passa bra, även om området är välbesökt nattetid och risken för vandalisering stor.

Olikfärgade diplom
Hela Sture Berglunds konstnärliga verksamhet vittnar om hans kunskaper om och intresse för det bottniska natur- och kulturlandskapet.

Detta även i de diplom som han skapat åt Nobelstiftelsen under tre år. I utställningen som invigs på Nobeldagen i morgon, presenteras samtliga tre Nobeldiplom ingående. Förutom det röda som pristagarna i kemi fick 2008, hade han samma uppdrag 2009 och 2010 för fysik- respektive ekonomipristagarna.

- En av dem som mottog Nobelpriset i fysik det året har forskat i fiberoptik och lagt grunden till alla datorer, de båda andra är pappor till digitalkameran. Jag försökte applicera associationerna till det svaga ljuset på norra Sverige, säger han om måleriet som går i blått precis som diplomets omslag.

Sture Berglund utnämner ekonomernas diplom som det svåraste att hitta passande bilder till.

- Jag gruvade mig, så jag åkte ut i skärgården och funderade. Samtidigt pågick en orkan ute på Atlanten, som påverkade låg- och högtrycken här. Händelser långt borta som påverkar landskapet i Skandinavien så pass mycket att strandlinjen förändras, kunde jag koppla till dynamiken och friktionen i de lokala marknadskrafterna, säger han om målningen till det läderfärgade diplomet.

Serien med cd-konvolut till inspelningar av Bachs musik visas också i sin helhet i utställningen.

- När jag målar småstenar, vågformer, eller strandrev, undrar jag alltid om det finns kompositioner inbyggda i det som vi uppfattar som slumpartat. För mig finns det rytmer i det där och utifrån det valde jag bilder till cd-omslagen, säger Sture Berglund.

FAKTA Rubrik
Text
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!