Jan Sandström är kompositör och professor i kompostion vid musikhögskolan i Piteå och fick en guldbagge för filmmusiken till långfilmen Sophelikoptern.
”Surreal but nice”, sa du om upplevelsen. Hur känns det dagen efteråt?
– Det börjar sjunka in kan man säga. En nominering lät så himla fint i sig, så det kunde räcka med det. När mitt namn sas – en guldbagge är så otroligt stort. Det går inte att beskriva, jag är jättestolt. Sen är det ju fantastiskt kul att vara professor i Piteå och att studenterna kan säga "vår professor har en guldbagge i filmmusik".
Hur har du firat?
– Inget speciellt, jag var inte uppe till klockan fyra när galan stängde.
Berätta om arbetet med musiken till ”Sophelikoptern”.
– Filmen handlar ju om unga romer som ska frakta en klocka till sin mormor, 100 mil från norra Norrland. Regissören Jonas Selberg Augustsén ville inte att musiken skulle vara romsk utan svensk nationalromantisk. Det tyckte jag var genialt. Det var en härlig resa hela projektet, är jätteglad att jag fick leka i nya landskap.
Vad präglar musiken i fråga om stil, känsla och instrumentval?
– Grejen är ju att det är inspelat med Norrlandsoperans symfoniorkester, det blir nånting extra på det sättet. Svulstigt. Det var mitt förslag när Jonas beskrev vad han ville ha.
Det romska, går det igen i musiken?
– På vissa ställen, det finns en liten dutt av det, inte alls mycket. Framför allt är det nordisk, svensk nationalromantik.
Att göra filmmusik, är det ett sånt där angenämt och skönt jobb som när man ser på Jack Blacks filmkompositör i ”The Holiday”, eller är det slitsamt?
– Både och måste jag säga. Filmmusik passar mig rätt bra.
Vad betyder priset för dig?
– Det går inte att få något större erkännande. Det är som en Oscarsstatyett. Bara att vara nominerad är ju tillräckligt stort.
Vad jobbar du med nu?
– Norrlandsoperans symfoniorkester i Umeå, som hustonsättare och har delvis tjänstledigt från Piteå. Jag ska skriva tre stycken till dem under fyra år. Två orkesterverk och en helaftonsopera.
Var kommer din guldbagge att stå?
– Så att man ser den.