En finsk rockbuffé

ROCK. Självfallet är det bra att egensinnet är intakt när den finländska trion 22 Pistepirkko släpper nytt, men hur jag än vrider och vänder kan jag inte uppamma den entusiasm som "Drops & kicks" gav mig. Hur som helst, som vanligt varvar bandet det lättköpta trallet med flummigt slinger. Det är buffé och ingenting som producenterna Kramer och Chris Bailey kan göra något åt.

Inledande rockdängan "Sub-urban ladyland" är redan en hit i vårt östra grannland och refrängen till "Zombie" vill bara mer, mer. Jag är också förtjust i den psykedeliskt utflippade "Angouleme 2036" och svårmodigt vackra "The others". Däremellan ryms en hel del låtar som inte riktigt orkar frigöra den energi som all den här lekfulla anarkistiska friheten kräver. Jag har alltså reservationer, men det ska inte tolkas som att det här är en dålig skiva. Problemet är nog främst att mina förväntningar var så mycket större.

En finsk rockbuffé

22 PISTEPIRKKO (Well you know) stuff is like we yeah! (Bone voyages/Bonnier) Betyg: 3