För ett och ett halvt år sedan fick Ådran uppdraget.
– Till slut blev det industrilandskap, att måla upp det som funnits. Museet tryckte på att det skulle vara fritt. Det är roligt att vår förening får samarbeta med museet, säger Annika Eliasson
.
Själv visar hon bland annat en akvarell på tågbron i Sikfors, komplett med ånglok, inspirerat av PT:s jubileumsutflykt där hon själv medverkade.
– Det var en bra utflyktsdag. Det här fastnade lite på minnet.
Samma plats, ur en annan vinkel, har fångats i en akrylmålning signerad Birgitta Landin.
– Jag tycker om att måla vatten.Jag tog en hel massa bilder vid Sikfors kraftstation där jag gick omkring i flera timmar, berättar hon om sin stora målning där vattnet forsar fram.
.
Piteå har stoltserat med allt från en tidig modernitet som Munksunds simhall från 30-talet till egna glassfabriken Strands glass. I utställningen har Ådrans medlemmar fått avbilda sina favoriter.
– De flesta miljöer finns det många fotografier på, men det här blir ju unikt, säger Monica Boman som bland annat fångat masugnen vid Rosfors bruk i akvarell.
– De hade verkligen mycket industri i Rosfors. Jag tycker att den här byggnaden är jättevacker.
.
Ungefär tio av de 35 medlemmarna ställer ut tavlor i tekniker som akryl, akvarell och till och med tovning. Utställningen visar bland annat badhuset/tvätteriet i Munksund, cementgjuteriet i Öjebyn, Bölebyns garveri och bryggeriet på Furunäset. Den kommer att pågå i ett halvår och innehåller även information i text och foton kring de avbildade platserna.
En stark Piteåsymbol för Vivi-Ann Landström är Kappa-fabriken.
– Jag kör förbi den varje gång jag åker till mina barn. Innan det här kom på tal tog jag en nattbild av fabriken. Jag tyckte att den var så fin så jag utgick från den, säger hon om sin mörka, rena bild i akryl.
.
Ingrid Metelius, tillförordnad chef på Piteå museum, tycker att Ådran har fått ihop mycket på temat.
– Det är vår kulturmiljöantikvarie, Anna Elmén Berg, som haft idén att uppmärksamma de kulturmiljöer som finns i det här gamla industrilandskapet. Mycket är sådant man bara far förbi och inte tänker på, men många är värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt, både hur de ser ut – den arkitektoniska, estetiska utformningen – och också den historia byggnaderna bär på. Hela bygden är ju ett industriområde.