Hon ser fram emot tävlingen med både spänning och nervositet. Genom medverkan i "P4 nästa" i fjol (hon kom tvåa) fick hon erbjudande att medverka i Melodifestivalen.
– Vi hade en plan och skulle släppa en massa musik i vår. Sedan tillkom Mello, det bästa promo-gig du kan göra i Sverige. Vi ser det som en present, säger Amanda Aasa uppvuxen i Örnsköldsvik och Halmstad.
Sex låtar kommer att släppas under vår och sommar, pop på svenska som trots programmerade inslag alltid har något organiskt element med sig.
Hon pluggar på Musikmakarna i Örnsköldsvik och får räkna sin medverkan i tävlingen som praktik.
"Late", skriven tillsammans med Siri Jansson och Erik Grahn, är en upptempopop-låt på svenska, titeln till trots. Amanda uppträder tillsammans med två dansare i ett nummer som beskrivs som ljust och varmt med modern koreografi.
– Låten handlar om en relation i limbo, där man inte blir bekräftad. En sorglig situation som många har upplevt, även jag.
– Texten är skriven väldigt öppen. Man kan applicera olika situationer och avslut. Det är upp till var och en att välja var låten slutar.
Martin Stenmarck med "Las Vegas" är ett favoritögonblick från Melodifestivalen.
– Jag blev lite kär i honom, minns Amanda Aasa.
Hon besöker PT under en pr-turné på 15 städer. Att möta media är en rolig del av jobbet, menar hon.
– Det vore kul om någon grävde fram något litet lik ur garderoben (skratt).
Kan du glänta på dörren?
– Tonåren var en jätteturbulent tid. Jag gick igenom en jättetraumatisk grej som 14-åring (här vill hon än så länge inte vara mer specifik) och hade några år när jag var ensam och kände inte riktigt att någon fångade upp mig i det.
– Jag kommer från en familj med två prästföräldrar. Jag "rebellerade" mot det, drack för tidigt och tog många dumma beslut. Jag har sårat och blivit sårad.
– Det känns viktigt att vara transparent. Vi skriver texter om hur det är att växa upp som ung kvinna i dag, vilka sorger man kan uppleva och vad som kan vara glädjefyllt. Ljuset lyser bara ur en sprucken vas, så tänker jag. Jag hoppas att det som varit jobbigt får betyda någonting i artisteriet.
Hon ser sitt artistskap som mer än ett självförverkligande.
– Jag kommer också att dö en dag. Det handlar om att göra någonting som spelar roll. Jag hoppas att de texter vi skriver kommer att få betyda någonting för andra.