Fristad bildades 2008 när alla medlemmar utom en var klasskamrater på gymnasiet.
- Man började jamma och sedan började vi tänka att det skulle bli mer seriöst. Det var så kul och man har alltid drömt om att ha ett grymt band, minns Samuel Muntlin, bandets saxofonist.
De är helnöjda med sitt gruppnamn.
- Många kan relatera till det. Det låter neutralt och trevligt. Första tanken var Sanctuary, men då trodde folk att vi var ett metalband, berättar sångaren Simon Reinikainen.
Musiken är en hybrid av jazz och pop. Den ep bandet släppte härom året börjar kännas mer som ett kul minne än någonting som representerar dem i dag, menar de.
- Vi har bytt sound så enormt mycket. Du vet, när man går på gymnasiet söker man sin identitet. Vi har gått mer och mer åt jazz och pop. Från början var det mer rock med inslag av Doors och Pink Floyd. Den ådran finns kvar lite grann. Jazz präglar, även om det är pop vi skriver, säger Reinikainen.
Beröm från Landgren
Trots namnet blir det lite av Broder Daniel-problematiken. Texterna är nämligen på engelska. Än så länge.
- Vi har funderat på att göra någonting på svenska. När det blir rätt är det bara att köra. Jag har många idéer och eftersom finlandssvenska är mitt modersmål har jag tänkt sjunga på det någon gång, säger Reinikainen.
Medlemmarna är riktiga vinnarskallar och framgångarna i Musik direkt gav dem en rejäl spark framåt, en bekräftelse på att de var någonting bra på spåret.
- Det var jäkligt sjukt. Vi var som yrbollar som sprang runt på scenen i Uppsala, minns Muntlin.
Priset bestod av en spelning i Berlin på en festival på svenska ambassaden i samband med att Sverige blev ordförandeland i EU, en lyckad och välbesökt utomhusspelning med bland andra Nils Landgren i publiken. Samuel Muntlin "frös till is".
- Vad gör man? Där fick jag syn på Nisse Landgren och så hade jag solo!
- Han kom fram och hälsade och tyckte att vi var skitbra. Vilken jordnära kille, säger Simon Reinikainen.
Katastrofgig
Båda pluggar musik på Framnäs medan basisten Johan Lundberg och trummisen Eirik Fernando Tollefsen studerar på Birka folkhögskola i Östersund.
- Man ligger i ännu mer när inte alla är på samma ställe. Vi har hemmastudio, spelar in och skickar till varandra. Man får öva på egen hand och sedan träffas. Det funkar jättebra, säger Samuel Muntelin.
Stilblandningen gör att de kan funka både på jazz- och rockklubbar. De har dock varit med om ett riktigt katastrofgig. Samuel Muntelin:
- Vi spelade på Nox i Skellefteå. Logen var under scenen och vi såg hur publiktrycket fick taket att svikta. Det var ett coverband som spelade innan. När de slutade gick folk och satte sig och en del skrek grejer åt oss. Det var misslyckat.
Målsättningarna är grymma, säger de.
- Du har pratat om att springa med saxen på stor scen (skratt), aldrig stå still, säger Simon Reinikainen och nickar mot saxofonisten som fortsätter:
- Man vill bara ut och lira, fara på en fet turné. Det hade varit så jäkla grymt. Bara få det att rulla.