Jämställdhet diskuterades på filmkonventets första dag
Vägen in i filmbranschen diskuterades när Filmkonvent ’10 startade på Acusticum på onsdagen. Könsfördelningen bland nya regissörer kom att dominera samtalet.
Debatten kom till stor del att handla om könsfördelningen bland de många debuterande regissörerna. Charlotta Denward, SFI, och Göran du Rées, Filmhögskolan i Göteborg.
Foto: Gunnar Westergren
Många debutanter
Onsdagens första paneldiskussion med Anna Charlotta Gunnarson som moderator, tog avstamp i rapporten "00-talets regidebutanter och jämställdheten" som presenterades av Charlotta Denward, produktionsstödchef på Svenska filminstitutet. Hon pekade på den ständigt aktuella frågan om den ojämna könsfördelningen i den svenska filmbranschen. Rapporten baseras på en undersökning av alla debutanter på filmsidan under 00-talet. Markanta skillnader upptäcktes snabbt. Enligt rapporten är det exempelvis tio gånger fler killar som gör film utan stöd.
Manliga debutanter kommer till stor del från filmarbetarbakgrund (42 procent) medan motsvarande andel bland kvinnorna är sex procent. 44 procent bland kvinnliga debutanter kommer från teater och liknande verksamhet medan motsvarande andel bland män är 20.
- Vi når inte målen, men det är ändå inte helt dystert, sa Denward om hur den könsmässiga fördelningen av stöd för spelfilm för kommande år ser ut.
Anna Wahl, professor i genus organisation och genus vid KTH, kom med en kommentar:
- Jag tycker inte att siffrorna är särskilt illavarslande. Könsordningen finns ju i samhället och påverkar naturligtvis filmbranschen också. Hur man ska bryta det handlar om kulturen inom branschen och på vilket sätt man tar emot välutbildade, begåvade kvinnor.
Christer Nilson, producent på GötaFilm, säger att omkring 90 procent av de projektförslag man får in kommer från män och menar att man måste vara aktiv och särskilt noga med att läsa de som inte kommer från män.
Viktigt att bredda
Göran du Rées, professor på Filmhögskolan i Göteborg, menar att det stora flertalet som söker sig dit är personer som har kontakt med branschen, folk som har förutbildningar i ryggen och folk som har skådespelar-, manus- och regibakgrund redan när de söker.
- När det gäller etnicitet är det svårt för invandrare att ta sig in. Speciellt gäller det kvinnor. Vi har försökt att arbeta med det i förorterna i Göteborg. Det är livsviktigt att bredda den basen.
I ett stickspår gavs en glimt av hur en kvinnlig filmarbetare kan uppleva sin situation. Reklamfilmsregissören Åsa Cederqvist berättade att hon suttit på möten där producenter fört hennes talan.
- Jag känner att jag är tvungen att vara mycket mer tydlig i alla presentationer - kanske tvärtom mot vad jag skulle vilja vara i ett projekt - för att tydliggöra att man kan lita på mig. Jag misstänker att det kan vara liknande när det gäller långfilm.
Könskodat
Charlotta Denward funderade kring regissörsyrket i förhållande till begreppet könskodning och om kvinnor i mindre utsträckning söker sig till regissörsyrket. På Dramatiska institutet jämfördes hur många kvinnor som sökt till teaterregi (62 procent) respektive filmregi (28 procent).
- Är det i så fall filmen som är manligt könskodad, undrade Denward.
Anna Wahl lanserade en teori.
- Det låter ganska troligt. Det är någon slags föreställning om att ett yrke, en position, en plats är mer passande för det ena eller andra könet. Det är någonting som kan omförhandlas. I hög grad får vi föreställningarna genom de erfarenheter vi gör. Det finns en ömsesidighet mellan praktik och föreställningsvärld. Därför är det viktigt att bryta mönstren.
Så jobbar vi med nyheter