Simon Olofsson från Piteå har skrivit en mörk samling dikter som handlar om meningslöshet i tillvaron och i livet.
- Men jag hoppas att folk ska finna tröst i den, säger han.
Det började i hans dagbok. Sedan dess har poesin varit betydande i hans liv. Diktsamlingen "Aska" har Simon Olofsson skrivit till och från i två år.
- Poesi är inte ekonomiskt. Om man vill tjäna pengar ska man skriva deckare, säger han.
Positiv respons
Dikterna skrevs under tiden Olofsson bodde i Stockholm, i klassisk bunden vers. Han lade upp dikter på vissa sidor på nätet och fick positiv respons.
- Mina kompisar frågade om jag skulle publicera dem, men under den perioden kände jag inte för det och tänkte inte mer på det.
Efter sin flytt tillbaka till Piteå i december började han fundera på en diktsamling och skrev ett manuskript om vilka dikter som skulle vara med.
- Jag tänkte att istället för att dikterna skulle ligga bortglömda i en byrålåda så kunde kanske andra finna ett värde i dem.
Olofsson valde ett förlag där utgivaren själv står för kostnaderna samtidigt som han får äga alla rättigheter. I april publicerades diktsamlingen och trycktes i 200 exemplar.
"Känslan är min"
- När det kommer till poesi tror alltid folk att den är självbiografisk, vilket man inte förväntar sig av skönlitteratur. Så är det inte. Allt är inte självbiografiskt. Första dikten i samlingen handlar om ett barn som blir slaget.
- Jag har aldrig blivit slagen, har aldrig varit mobbad. Men på ett sätt blir det självbiografiskt. Känslan är min, men jag har inte upplevt handlingen.
Utmaningen att beskriva driver Simon Olofsson att fortsätta skriva.
Han läser andras poesi och skönlitteratur för att inspireras och frågar sig själv hur han kunde ha skrivit annorlunda.
- Miljön påverkar våra känslor. Vissa blir ledsna när det regnar, miljö och känsla hänger ihop. Jag tänker ofta i miljöer när jag skriver. Inspirationen kommer från omgivningen, både fysiskt och emotionellt. Jag visualiserar ofta känslor som landskap.
Stora krav
Olofsson säger att hans diktsamling påminner mycket om Charles Baudelaires "Det ondas blommor".
- Han har influerat mig mycket. Den var reaktionär när den kom, den är melankolisk, eller spleen, som det kallades på den tiden. Om någon läst "Det ondas blommor" känner de igen det i min samling.
Han hoppas att läsaren, även om samlingen är mörk, finner nöje och tröst i den.
- I dag ska vi må bra och vara hälsosamma. Det är stora krav som har motsatt effekt. När jag är nere lyssnar jag inte på gladpop eller tittar på gulliga komedier, att bota deppighet så funkar inte för mig. Så jag hoppas att folk som känner smärta ska läsa boken och finna tröst.
Fotnot: Simon Olofsson var en del av Piteå-Tidningens ungdomsredaktion i två år, 2005-2006, när han gick på gymnasiet.