- När vi talar om värdefulla föremål tänker vi ofta i ekonomiska termer, men ett kulturhistoriskt värde kan inte räknas i pengar. När ett kulturföremål avlägsnas från sitt sammanhang, som när en förhistorisk grav plundras på sitt innehåll, förlorar det sitt vetenskapliga värde och en viktig pusselbit av vår historia är för alltid försvunnen, säger Göran Hedlund, kulturhistoriker och utredare vid Brå.
Sverige drabbat
Rapporten bygger på cirka 2 000 besvarade enkäter från institutioner och handlare i de nordiska länderna samt intervjuer med 150 personer. Bland de nordiska museerna rapporterar 10 procent att de råkat ut för stölder de senaste åren, men för Sverige är siffran dubbelt så hög. När rådets utredare ställt frågan varför har de fått svaret att säkerheten på svenska museer rent allmänt är sämre än hos de nordiska grannarna och att de svenska museerna drabbats av minskade anslag.Av biblioteken har tolv procent drabbats av stölder och fem procent av kyrkorna. Även när det gäller kyrkorna ligger Sverige högt över de andra nordiska länderna.
Olika sorters tjuvar
Enligt Brå är det en brokig samling tjuvar som begår stölderna. Det är "vanliga" människor som faller för frestelsen i ett obevakat ögonblick, missbrukare som stjäl vad de kommer över, yrkestjuvar som jagar det värdefulla och tjuvar som stjäl på beställning. En annan grupp är "insiders", det vill säga att anställda stjäl eller hjälper tjuvarna.Att så mycket kan stjälas beror enligt Brå på att säkerheten är dålig. Det brister i personalrutiner och säkerhetstänkande och i många fall vet helt enkelt inte kulturinstitutionerna vad de har i samlingarna. I undersökningen framkommer det till exempel att bara vart fjärde svenskt bibliotek inventerar med fem års mellanrum eller oftare.