Det ekonomiska uppsvinget i Kina och Indien har gjort malmbrytningen lönsam. LKAB har också lovat investera 19 miljarder de kommande tio åren.
Järnvägsstationen
Samma gruvdrift som en gång byggde staden, håller nu på att underminera den. Gruv- orterna orsakar sprickbildningar som gör att delar av staden måste flyttas. Tidsspannet varierar för olika stadsdelar. Mest intensiv blir flytten kanske om trettio eller femtio år, berättar Karin Åberg Waern på Arkitekturmuseet.Gruvbolaget har flyttat infartsvägen till kontoret och i närheten har ett område stort som en fotbollsplan satt sig. Mest brådskande nu är järnvägsstationen. Där handlar det om bara några år.
Karin Åberg Waern vill ändå inte överdramatisera:
- Historiskt är det kanske inte en större förändring än vad som gjordes i så gott som varenda svensk småstad när man rev stadskärnorna på 60-talet.
Utställningen "Arktiska städer - Kiruna, Oulu och Tromsø" var Sveriges, Finlands och Norges gemensamma bidrag till arkiteturbiennalen i Venedig tidigare i år. Tanken var att visa tron på framtiden.
Med ambitionen att bygga en "mönsterstad" grundades Kiruna för drygt hundra år sedan. Gruvdisponenten Hjalmar Lundbohm var drivande.
- Han hade en vision om goda sociala förhållanden, det skulle inte vara som i gruvbrytarstäderna i USA.
Juveler
Till arbetarna byggdes fina bostäder i trä. Stadskärnan ritades så att de isande vintervindarna inte skulle få fäste. Arkitektoniska juveler finns det flera, inte minst Gustav Wickmans kyrka, Sveriges vackraste byggnad enligt omröstningen under arkitekturåret.Ralph Erskines iögonfallande bostadskvarter från 50-talet är byggt för att passa klimatet. Erskines Kirunavision gick också ut på att bygga en ekologisk, arktisk stad. Lika spännande är Lars Sundströms blott fyra år gamla sameskola. Kiruna kommunfullmäktige har tagit fram två olika förslag på "Mönsterstaden II". Anders Wilhelmsons arkitektbyrå, anlitad av LKAB, har skissat på ett tredje. Arkitekter från Konsthögskolan i Stockholm presenterar ett förslag på Arkitekturmuseet.