Han har levt ett hårt liv, Nicke Borg, en av grundarna av det legendariska rockbandet Backyard Babies. Ett rockliv som började på 80-talet i Nässjö, där Nicke Borg hade en lugn uppväxt och var duktig i skolan. Men den lugna uppväxten kom snart att bytas ut mot rock, världsturnéer och droger.
Den första fyllan kom en helt vanlig kväll i Nässjö.
– Jag drack folköl, gick ut på byn och sparkade på lyktstolpar. Det var en euforisk upplevelse.
Nicke Borg berättar hur ölfyllorna avlöste varandra och hur han fick en kick av att inte veta vad som skulle hända från gång till gång.
Åren gick och bandet satsade allt mer på musiken. En kväll gjorde bandmedlemmarna en pakt i replokalen. De beslutade att alla skulle gå hem och göra slut med sina flickvänner och att de skulle flytta till Stockholm.
Sagt och gjort. Hela bandet flyttade in i en femma i Sundbyberg. Ölfyllorna övergick i starksprit och så småningom kom tyngre droger in i bilden.
– En frukost kunde bestå av en stor mugg med hälften kaffe och hälften Jack Daniels och på det tre, fyra linor med kokain.
Så höll det på. Nicke Borg berättar att som ung tålde han hur mycket som helst och hämtade sig snabbt.
Kvällens konferencier var PT:s nöjesredaktör Anders Sandlund som ställde frågor och samtalade med Nicke Borg.
Hur klarade ni av att spela och samtidigt dricka och droga så mycket?
– Vi drack inte innan spelningar eller i studion, men efteråt var det fritt fram och då släppte vi allt. Vi jobbade stenhårt och festade stenhårt.
Det hela eskalerade. Men ingen ifrågasatte.
– Vårt sätt att leva var ”normalt”. Ingen misstyckte utan vi blev snarare påhejade.
När kom livet ikapp dig?
– Det var 2006. Drogerna var med överallt. Jag hade 1 000 idéer men kunde inte slutföra någonting. Jag var otroligt trött på mig själv.
Mitt i sitt missbruk träffade han sitt livs stora kärlek. Också hon trasig. Flickvännen hade en son, fyra år gammal och det var tillsammans med honom som vändningen kom.
– Han ville att jag skulle läsa Bamse för honom, något jag inte klarade av och då bestämde jag mig för att det fick vara nog. Jag skulle bli nykter.
Det blev han också, men vägen till nykterhet har varit lång och krokig. Sin beroendepersonlighet har han kunnat använda sig av för att nå sitt mål
– Jag ville ha ett nyktert liv och hittade styrkan att få det.
Han påbörjade ett 12-stegsprogram och i dag har han varit nykter och drogfri i nio år.
– Jag vill fungera som medmänniska. Ibland mår jag bra, ibland inte. Så är livet.