Makedoniens själ finns i folkmusiken
En mästare på dragspel besöker Piteå. Goran Alachki är Makedoniens främsta ambassadör för sitt lands folkmusik och därmed för hela dess kulturtradition. I kväll blir det konsert i Kårhuset tillsammans med studenter från Framnäs folkhögskola och musikhögskolan.
Goran Alachki turnerar över hela världen. Sedan 1980 har han verkat som professionell artist och internationellt anlitad pedagog. Han är sitt hemlands officiella folkkulturambassadör, utsedd av Kulturministeriet i Skopje. Makedonien är centrum för balkansk musik och många universitet i världen intresserar sig för den.
Foto: Emil Magnusson
Samarbetet förlöpte så väl att Goran Alachki själv föreslog en fortsättning i Piteå. Väl här har han även hållit ett seminarium med Neurolinjens elever på Framnäs.
Dans som meditation
I Makedoniens huvudstad Skopje har Goran Alachki grundat ett musikinstitut som han drivit med statligt stöd sedan 1995. Dit kommer studenter från Japan, Hong Kong, Indien, Brasilien, USA, Kanada med fler länder, för att lära sig mer om folkmusiken.
- Förutom traditionella danser och sånger har vi kurser i traditionell matlagning. Och språkkurser! Vårt land är litet med bara två miljoner invånare, men vi har en intressant och rik kultur som nio civilisationer påverkat, säger Goran Alachki och nämner ett exempel:
- En etnodansteater i Brasilien använder våra danser som inslag i en typ av yogameditation. Vi dansar i cirkel, hand i hand. Det ger mycket energi till kroppen.
Ovanliga rytmer
Det stora intresset för hans hemlands musik tror Goran Alachki beror på att den är typisk endast för denna del av världen.
- Naturligtvis intresserar sig våra ungdomar för pop och rock precis som alla andra, men både ung och gammal har ändå vår traditionella musik i blodet.
- Rytmerna är ovanliga med sju, nio, och elva åttondelar, och i vissa stilar kan man fortfarande känna de turkiska influenserna.
Farfar förebild
Goran Alachki säger att hans föräldrar var stora musikaliska talanger, men att de inte arbetade som musiker. Det gjorde däremot hans farfar, som nu är 104 år.
- Han var byaspeleman när han var yngre, spelade dragspel och var en underbar sångare. Jag letar fortfarande efter sånger som min farfar lärt folket i byarna.
Goran Alachki skapar nya sånger också, med basen i den makedoniska traditionen. Hittills har det blivit ungefär 300 stycken.
- I vår tradition handlar det om berättelser som sjungs, ofta om kärlek men också om familjetragedier och krig.
När Goran Alachki ombeds beskriva vad som är speciellt med att spela och sjunga makedoniska folksånger jämfört med svenska, säger han:
- Mental energi är lika viktigt som en bra spelteknik, annars går det inte att förklara för publiken vad det är man vill framföra.
- Vår spelstil är lite mer aggressiv och ibland lite snabbare, och det krävs mycket själslig närvaro under presentationen.
- Det allra tyngsta att spela i vår tradition är sångerna utan rytm. Då märks kvalitén på sångaren eller spelmannen direkt.
Goran Alachki påpekar också att det rätta sättet att uppleva Makedoniens musikskatt är med levande instrument och människor.
- Musiken i världen är på tillbakagång på grund av teknikutvecklingen. Inuti datorer och syntar finns det ingen själ.
Så jobbar vi med nyheter