Det blev i alla fall en dokumentärfilm till sist - utöver bok och utställning - och den kommer att visas för första gången i SVT1 på påskdagen, den 24 april med flera repriser längre fram i vår.
Den halvtimmeslånga tv-dokumentären "Länge leve gruvan!" är en bearbetning av en längre film som började visas på sommaren 2008.
60-årig epok
Bolidens blygruva i Laisvall startade 1943 (brytning av bly, zink och silver förekom emellertid redan under 30-talet) och lades ned 2001. Den 86 meter höga gruvlaven från 1952 och en del andra byggnader ovan jord hade dock lämnats kvar. Men onsdagen den 27 september 2006, klockan 12.00 skulle laven, detta Laisdalens industriella landmärke, sprängas i luften.
Varför kunde laven inte ha fått stå kvar som ett minnesmärke, ett spännande monument över gruvepoken? Det har Maria Söderberg och många med henne frågat sig under årens lopp. Men som hon kort konstaterade vid onsdagens pressvisning på Biografen Kronan i Luleå (Filmpool Nord är en av filmens producenter): när beslutet om nedläggning togs var gruvnäringen inne i en svår kris och det var inte läge att diskutera frågan om ett industriminne.
Inget intresse
Inte heller senare har vare sig gruvbolaget eller museer haft intresse av att bevara minnen av gruvverksamheten i Laisvall.
Söderbergs film fokuserar på sprängningen av gruvlaven. Sprängaren Mikael Rungdahl och Madeleine "Madde" Johansson - hon jobbade nere i gruvan under många år och har nu fått hedersuppdraget att trycka på knappen som ska få betongmassor och armeringsjärn att flyga i luften - är huvudpersoner.
Flera hundra personer, Laisvallsbor och tillresta, har samlats på hyllan på Björnberget vid middagstid den 27 september 2006 och står i spänd väntan på den fruktansvärda smällen.
Om Gud vill...
"Om Gud vill och byxorna håller kommer det att gå bra", säger Micke Rungdahl i filmen.
En stund senare tvingas en bedrövad sprängarbas konstatera att det inte alls gick bra, det gick "åt helvete" helt enkelt.
Att det inte lyckas vid första försöket är ett spänningsmoment i filmen och därför ska vi här inte avslöja exakt hur det går, med hänsyn till dem som inte vet vad som hände och som tänker se filmen.
Maria Söderberg, som är född och uppvuxen i Arjeplog och som förresten inledde sin journalistkarriär vid 18 års ålder med ett vikariat på Piteå-Tidningen i Arvidsjaur sommaren 1978, berättar att hon som ung knappt visste någonting om Laisvall.
Gruvsamhället och dess invånare - Laisvall hade som mest tusen invånare - låg bara 37 kilometer bort, men var som en annan värld, säger Söderberg. Några studiebesök i gruvan för skolbarnen i Arjeplog förekom inte, något som lär bero på att en flicka tragiskt omkom i gruvan under ett skolbesök år 1949.