En pÄse med mjuka, hÄrda, söta och salta karameller. SÄ beskriver journalisten Eva-Karin Gyllenberg sin bok. De allra mest sjÀlvklara och redan omskrivna, som Alva Myrdal, Selma Lagerlöf och Ellen Key, har fÄtt stÄ Ät sidan. Andra nÄgot mindre vÀlkÀnda föregÄngare har dock fÄtt vara med. Sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen Àr en av dem.
ââHon var nĂ€st yngst av 18 barn och blev helt förskrĂ€ckt nĂ€r hon sĂ„g sin mamma naken efter alla graviditeter, berĂ€ttar Eva-Karin Gyllenberg.
Elise Ottesen-Jensen ville bli lĂ€kare och för att finansiera sina studier deltog hon i ett kemiskt experiment pĂ„ en tandlĂ€karmottagning som slutade med att hon förlorade flera fingrar â vilket satte stopp för lĂ€karplanerna. Hon var ocksĂ„ nĂ€ra att dö i barnsĂ€ngsfeber efter att ha förlorat sitt enda barn. Sjukdomen gjorde att hon inte fĂ„ fler. Ăven i komprimerad form Ă€r berĂ€ttelsen om hennes liv den om en kvinna som trots mĂ„nga tragedier kommer igen.
ââDet Ă€r mĂ„nga öden som fĂ„r en att ta ett djupt andetag. Hur klarade de sig egentligen?
Testa sina krafter
En av de kvinnor som Eva-Karin Gyllenberg hittade Àr Margit Nordin, den första kvinnan som Äkte Vasaloppet. TÀvlingen arrangerades första gÄngen 1922 och Margit Nordin anmÀlde sig Äret efter. Hon var 26 Är, gymnastiklÀrare och sjukgymnast frÄn GrÀngesberg, och ville testa sina krafter.
ââPĂ„ den tiden var det ingen som trodde att en kvinna ville göra ett sĂ„dant mandomsprov men hon anmĂ€lde sig och de kunde inte stoppa henne. DĂ„ var det cirka 160 deltagare och hon kom sist. Alla blev ju nyfikna och man trodde vĂ€l inte att hon skulle klara det. Men folk stod kvar och vĂ€ntade i Mora, hon kom i mĂ„l fyra timmar efter den som hade vunnit loppet.
En bit före mÄl stannade hon för att plocka ut papiljotterna. Hon ville inte bli kritiserad för sitt utseende nÀr hon gick i mÄl. Först 1981 öppnades Vasaloppet för kvinnliga Äkare, och Margit Nordin dog Äret efter.
TT: Om jag tvingar dig att vÀlja en favorit, vilken blir det dÄ?
ââDĂ„ tar jag nog Amalia Eriksson som skapade polkagrisen. Hennes öde grep mig. Hon kommer tillbaka i mitt undermedvetna.
Dog i kolera
Pappan var hovslagare och mamman var piga. NĂ€r hon var tio Ă„r dog hennes fyra syskon och förĂ€ldrarna i kolera. Ăven Amalia Eriksson blev piga och gifte sig med sin stora kĂ€rlek. Men en av parets tvillingar föddes död och tvĂ„ dagar senare dog maken i dysenteri. Som ensamstĂ„ende mamma lyckades Amalia Eriksson fĂ„r nĂ€ringstillstĂ„nd för tillverkning "af sĂ„ kallade polkagrisar". Med tiden blev hon förmögen men inte lycklig, berĂ€ttar Eva-Karin Gyllenberg.
TT: De senaste Ären har det kommit flera samlingsböcker om historiska kvinnor. Vad vill du tillföra?
ââJag har inte varit ute efter att skriva en bok om kvinnokampen utan om pĂ„hittighet och beslutsamhet. De hĂ€r kvinnorna jobbade med saker som de trodde pĂ„. De trampade pĂ„ en och annan öm tĂ„ men stod pĂ„ sig. MĂ„nga av dem hade det inte sĂ„ fett ekonomiskt, men de var sĂ„ hĂ€ngivna. De Ă€r vĂ€rda all beundran tycker jag. Och kanske kan de inspirera andra.