Hennes fullstÀndiga namn Àr Emmelie Pettersén Uggla (ja, hon Àr avlÀgset slÀkt med Magnus Uggla) men anvÀnder förkortningen EP som författare. Vardagsjobbet Àr som jurist, men hon sÀger att hon gÀrna skulle kunna tÀnka sig att bli författare pÄ heltid. Eftersom hon tycker om skrÀck började hon i den genren, med dystopiska romaner som siktade pÄ en ung vuxen publik. Med "Bortförda" byter hon genre.
ââSkĂ€let att jag har gĂ„tt över till att skriva spĂ€nning Ă€r för att det kan vara pulshöjande pĂ„ samma sĂ€tt som skrĂ€ck men ocksĂ„ för att jag Ă€lskar nĂ€r ett mysterium driver en berĂ€ttelse framĂ„t. Just mysteriet Ă€r nog genomgĂ„ende för allt jag skriver â Ă€ven för mina skrĂ€ckböcker.
Steget frÄn skrÀck till spÀnning betyder ocksÄ att hon skriver för en större potentiell lÀsekrets.
ââDet Ă€r dessutom först nu i samband med att jag har börjat skriva spĂ€nning som jag anvĂ€nder mina erfarenheter av att vara förĂ€lder. Jag har tidigare lĂ€mnat förĂ€ldraskapet helt utanför skrivandet, sĂ€ger hon.
"Den största skrÀcken"
Inspirationen till "Bortförda", dÀr en grupp barn pÄ en förskola plötsligt försvunnit, fick hon nÀr hon sjÀlv en gÄng skulle hÀmta sin yngste son och ingen visste var denne fanns.
ââDet ögonblicket, dĂ„ kĂ€nde jag att det hĂ€r, det Ă€r den största skrĂ€cken.
Sonen Äterfanns, men EP Uggla började fundera över en passande intrig, och vad det kunde innebÀra att en hel grupp med barn har försvunnit och hur det pÄverkar deras förÀldrar.
Handlingen utspelas i det Nacka dÀr hon bor. Alla platser finns i verkligheten, utom den förskola som barnen försvinner frÄn.
ââJag hittade en plats dĂ€r det skulle kunna ligga en förskola och lade den pĂ„hittade dĂ€r. Den andra förskolan, Pingvinen, den finns.
"MÄste vÄga lita"
RÀdslan hon kÀnde fick henne ocksÄ att reflektera över förskolans roll i samhÀllet, berÀttar hon.
ââKanske sticker Sverige till och med ut i det avseendet â de flesta av oss lĂ€mnar sina barn pĂ„ förskolan. Vi mĂ„ste vĂ„ga lita pĂ„ att det Ă€r en trygg plats dĂ€r vi faktiskt kommer att kunna hĂ€mta vĂ„ra barn i ett stycke vid dagens slut. Men sĂ„ ser sĂ„ klart inte verkligheten ut. NĂ„lsticken gör sig pĂ„minda nĂ€r barn omkommer under skoltid.
Samtidigt framhÄller hon att kanske inte finns nÄgon plats dÀr förÀldrar kan lÀmna sina barn och vara hundra procent sÀkra pÄ att kunna hÀmta dem helskinnade vid dagens slut.
ââOch det Ă€r nog den egentliga skrĂ€cken i att vara förĂ€lder, att vi till sist mĂ„ste inse att vi aldrig kan skydda vĂ„ra barn fullt ut.
NĂ€sta bok kommer 2024, heter "Ălskarinnan" och utspelas Ă€ven den i Nacka.
ââDen Ă€r helt fristĂ„ende, Ă€ven om nĂ„gra av karaktĂ€rerna frĂ„n "Bortförda" dyker upp.