Ett bra årtionde för svensk musik

Ett berikande årtionde. Jag har lyssnat på enorma mängder plattor och gått på galet många konserter. 00-talet var perioden när jag upptäckte Cheap Trick och dök djupare i Frank Sinatras fantastiska värld. Florence Valentin gjorde bästa ep:n, Hal gjorde bästa låten ("Worry about the wind") och Sugababes de bästa popsinglarna, men nu var det album det handlade om. Ett bra årtionde för svensk musik, inte minst för kvinnliga debutanter. Precis söder om "mina tio" ryms bland andra Kylie Minogue, Thrills, Hot chip, Magnetic fields, Alf, Andreas Mattsson och Anna Ternheim.
Kent
"Vapen och ammunition" (2002).
nEskils-tunas finest blev bredare på sitt svar på "Brothers in arms". "Vapen ..." är ett slags vägskäl och det är lätt att prata om en era före och en efter. Jag trivs bäst i den senare. Av de här tio låtarna kunde tio ha släppts på singel. Djupt imponerande. Fantastiskt bra.
Säkert
"Säkert" (2007)
nAnnika Norlin har allt: rösten, känslan, texterna, melodierna, musikerna. Får vi se den här plattan som debut är den en av de bästa någonsin. En riktig popklassiker med en av landets bästa artister.
Richard Hawley
"Lowedges" (2003)
nSheffieldsonen med ena foten i det europeiskt kontinentala och den andra i 50-talets amerikana har släppt fem kanonalbum under ett decennium. Det här är hans jämnaste. Upptäck!
Isolation years
"Inland traveller" (2001)
nBakom ett "billigt" omslag döljer sig ett suveränt debutalbum från ett oerhört bra Umeband. "Norrländskt vemod" är en klyscha, men här finns det, i melodier, arrangemang och hela inställningen. "Alpin folkpsykedelia" är en perfekt beskrivning.
Lars Winnerbäck och Hovet
"Söndermarken" (2003)
nJag är mer Tomas Andersson Wij-kille än Winnerbäck-fan, men det går bara inte att väja för "Söndermarken". Ett allvarligt, perfekt balanserat album och Winnerbäcks mest homogena samling låtar. Alldeles underbart.
The Shins
"Wincing the night away" (2007)
n"Lyssna på The Shins, det kommer att förändra ditt liv". Så löd en av replikerna i fina filmen "Garden state". Det ligger någonting i det. "Wincing the night away" är en spännande, snygg och ganska lättillgänglig popplatta.
Coldplay
"X & Y" (2005)
nStora klanger och tidlös popkonst bakom estetiskt, rent omslag. Chris Martin och hans mannar blev ett arenarockfenomen för en bred publik under 00-talet. "X & Y" cementerade deras position.
Matthew Sweet
och Susanna Hoffs
"Under the covers" (2006)
nMatthew Sweet och Bangles-sångerskan Susanna Hoffs väljer sina favoriter från 60-talet i en kärleksfull, utmärkt hyllning.
Tomas Andersson Wij
"Stjärnorna i oss" (2004)
nEn av våra främsta tolkare av landet Sverige kallade detta sin "balladskiva" när den kom. Grymma "Ett slag för dig" kom alldeles i början av årtiondet. Den här är lika träffsäker men jämnare. Tomas Andersson Wij är förmodligen den svenska artist som betytt mest för mig de senaste tio åren. En av våra bäst klädda, dessutom.
Feist
"Let it die" (2004)
nKanadensiska Feist är mer än en singer/songwriter. Det finns en lekfullhet, en nerv och ett oemotståndligt sväng på denna, hennes andra skiva, inspelad i Paris. En av årtiondets stora upptäckter för mig och en skiva som ackompanjerat många promenader och stunder av avkoppling.