Snygg show med uppdaterad Winnerbäck

Som vanligt låter Lars Winnerbäck musiken sköta snacket. Mellan låtarna är det publiken som låter desto mer.

Som vanligt låter Lars Winnerbäck musiken sköta snacket. Mellan låtarna är det publiken som låter desto mer.

Foto: Robert Lundberg

Konsert2009-11-27 06:00
Från Ekbergs konditori till Coop arena. Lars Winnerbäck har onekligen bytt upp sig i formatet genom åren. Du kanske inte visste det, men en anspråkslös caféspelning i Piteå var faktiskt bland det första han gjorde i Norrbotten, i februari 1998. På Coop arena är vi desto fler. "Dom höga lamporna som tänds/över den spolade isen". Raderna i öppningslåten "Järnvägsspår" känns passande den här kvällen. För att inte tala om att Winnerbäck har gitarristen Ola Gustavsson, från Luleå, vid sin sida och att Staffan Westerberg, från Luleå, är den reciterande rösten i den fina förfilmen.

Hovet i all ära, men jag gillar nog det här bandet bättre. Där Hovet i vissa sekvenser blev lite fyrkantiga, känns uttrycket hos den här sättningen mer luftigt och följsamt - om än jag kan sakna den harmoniska familjekänsla som Hovet utstrålade. Att Winnerbäck dessutom har lyckats förnya sig en aning i och med senaste albumet gör inte saken sämre och visst verkar han tro på de nya låtarna. Hela fem spår från "Tänk om jag ångrar mig ..." får vi höra och de bidrar till en bredd som spänner från enklaste visrock i "För dig", via folktonen i "Jag har väntat på ett regn" till den praktfulla arenarockbakelsen "Jag får liksom ingen ordning" där hela scenen badar i färg. Ola Gustavsson drar ett stort lass och är en enorm tillgång med allt från de mest sköra inpassningar till närmast industrilarmiga kommentarer. Bland kvällens höjdpunkter finns "Elden", med enbart piano och en strålande Winnerbäck vid mikrofonen och nya "Kedjebrev", som bjuder på mäktig uppdatering.

Winnerbäck är fåordig mellan låtarna. Några korta, charmiga kommentarer om hans "tjurighet" och ovilja att medverka i media är allt vi får utöver sedvanliga artighetsfraser, men han ser ut att trivas.
Publiken låter desto mer och ropar upphetsat hans namn som den värsta hejaklack. Som vanligt ser han smått generad ut. Humor blir det när fansen lyfter upp en skylt till honom med uppmaningen "Loosen up, Lasse" ("Släpp loss, Lasse"). Han visar den med ett leende.
Ljusshowen är bland de snyggare jag har sett. De rörliga skärmarna visar allt från myrornas krig till storstadsmiljöer. När "Om du lämnade mig nu" levereras som duett med kompetenta och välljudande Anna Stadling blir det rena 3D-effekten över den stjärnhimmel vi plötsligt möter. Grymt snyggt.

Jag är inte knäckt. Det var jag efter 2008 års "Daugava"-konsert på Zinkens damms IP, men visst är det en bra konsert, med pålitlig låtlista och en snygg förpackning. "Elegi" och en mjuksyntig nyversion av "Söndermarken" med fiol och slidegitarr blir förstås en fin avtoning.
Låtlista: Järnvägsspår, Köpenhamn och överallt, Dunkla rum, Jag har väntat på ett regn, Brustna hjärtans höst, Om tiden vill ifatt, Kedjebrev, Lång dag, Varning för ras, Hugger i sten, I Stockholm, Åt samma håll, Fribiljett till himlen, Söndag 13.3.1999, Jag får liksom ingen ordning, Kom ihåg mig, Solen i ögonen, Om du lämnade mig nu. Extranummer: Elden, För dig, Ett sällsynt exemplar. Extra extranummer: Elegi, Söndermarken.
Lars Winnerbäck
Plats: Coop arena, Luleå
Längd: Två timmar och tio minuter
Publik: Cirka 2 500
Förband: Vi får 25 minuter med ep-aktuella Andreas Grega
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!