Anna-Lottas Jul
En försmak av julen får Piteborna uppleva redan kvällen innan första advent när Anna-Lotta Larsson tar sin nu 20-åriga konserttradition in i Piteå kyrka. Det blir både julgodis och andra karameller i ett värmande musikaliskt möte som rymmer så väl Carola Häggkvist som Henry Purcell bland upphovsmännen.
Anna-Lotta Larsson (som ju gör Snövits röst i Disneyfilmen) travesterar den här kvällen Alice Babs "Askungen"-replik när hon konstaterar att julen kan vara trist, tråkig och alldeles ... alldeles underbar.
Hon väljer bort paradnumret "Var kommer barnen in", som hon visserligen brukar behandla perfekt, men som börjar bli lite uttjatat. I stället får vi exempelvis "En vålnad här i mitt hus" och den ödsligt vackra "Åsenpsalm".
Hon drar en del enkla, muntra historier också och det blir som en trevlig korsning mellan julkonsert och "Har du hört den här förut".
Andreas Landegrens pianobaserade julgransglitter möter Larssonsk minimalism i "Det strålar en stjärna" och det blir ett av konsertens finaste ögonblick.
De funkar perfekt ihop i medleyt "Deck the hall/Sleighride/Let it snow, let it snow, let it snow/Winter wonderland/Jingle bells" som behandlas käckt och med lätt hand och drar med sig kvällens varmaste applåd.
Däremot får Landegren gärna skippa de syntstråkar som han då och då lägger till från sitt klaviatur. Visst, det fluffar till lite extra, men när det möter ett generöst reverb på Larssons sång blir helheten för sockrad.
Lika mycket är det här de medverkande körernas kväll. Redan i inledande "Silverklockor" (Dvorak) sätter Blå toner själva tonen för konserten. Det är mycket stämningsfullt och den där triangeln som någon slår på är en fin detalj. Kören Livsnära gör också ett mindre set på egen hand och bjuder där på en saxförstärkt tolkning av vackra "Maybe this christmas" (Ron Sexsmith) som ju börjar bli en modern klassiker.
När det generösa tiolåtars carol-medleyt, som görs med båda körer, avslutas med "O come all ye faithful" är det riktigt mäktigt och när man nickar tonartshöjningen i mål i den andra versen av "Bereden väg för herran" känner jag julstämning för första gången det här året, men än så länge har vi en bit kvar.