Uttrycksfull barytonröst gestaltar Petterssons texter
Orkester: Norrbottens kammarorkester Solist: Olle Persson, Baryton Dirigent: Petter Sundkvist Plats: Folkets hus, Kiruna
Persson är alltså en rätt mångfacetterad artist som gett sig i kast med lite av varje. Och under den här konserten blir det Allan Petterssons Barfotasånger från 1940-talet.
Här finns både originella texter som behandlar Petterssons barndomsupplevelser och ett tonspråk som har en doft av Schuberts lieder och inspiration från svenska poeter och kompositörer.
Även i det följande verket håller man sig till 1900-talet, om än med en helt annan klangbild, genom Pär Lindgrens Bowijaw från 1984. Titeln är en sammansättning av bow (stråke) och ijaw (en afrikansk stam). Och likt andra i hans tonsättargeneration utforskar Lindgren klangen.
Det är inte heller så att jag tänker; "aha, Afrika?" när jag hör verket. Influenserna ligger till stora delar på det idémässiga planet i någon slags längtan bort från det västerländska och tillbaka till någon form av ursprung.
Verket är också en utmaning för både orkester och publik med sin mångstämmighet, dynamik och sina klangschatteringar. Det går från rena bålgetingsattacker till att nästan stillna helt. Men det är roligt att lyssna till och det blir onekligen ljudmässigt kvällens mest spännande verk.
Kammarorkestern avslutar sedan konserten med Mozarts Symfoni nr 29 i A-duroch på så sätt vill man rama in konserten. Och visst är framförandet solitt, men det är ändå Allan Petterssons Barfotasånger och Pär Lindgrens Bowijaw som jag bär med mig från den här konserten.
Norrbottens kammarorkester spelar i Luleå 13/3, Haparanda 14/3, Pajala 15/3 och Piteå 16/3.
Så jobbar vi med nyheter