Haltande fars med sköna figurer

Telia-pappan, Fråga Olle-Martin, "häxan" från "Hälsoresan" och Joker från "Rederiet". Det är hög kändisfaktor när farsen "Pengarna eller livet", den senaste stora uppsättningen från Sundsvallsbaserade nöjesproducenten Dröse & Norberg, rullar in på Pite havsbad.
Handlingen kretsar kring två väskor. Den ena innehåller
7 350 000 kronor. Den andra innehåller en halväten ostmacka och lite kläder. När den förstnämnda hamnar hos ett par vanliga Svenssons vänds deras tillvaro upp och ner för en kväll. Den forcerade drömmen om jetsetliv i Barcelona trasslar snabbt in sig i nödlögner och en rad förvecklingar följer. Till sist har några av karaktärerna svårt att veta vad de ska heta för stunden, vart de kommer ifrån och vart de är på väg. Kort sagt, ingenting är längre som det ska på Spjutvägen 8 i Solna och den mysiga parmiddagen med Pontus (Figge Norling) och Bettan (Cecilia Olsson) är det bara att glömma.

Den chockade Åke Jakobsson (ostmackans ägare, som upptäcker att han fått fel väska med sig hem) spelas perfekt av Fredrik Hallgren, som skildrar paniken med en myriad av blickar, miner och läten samtidigt som han för handlingen framåt i bra samspel med Anna Norberg som gör en intensiv insats som hustrun som till råga på allt fyllnar till mer och mer på kvällens drink: gin & konjak. Jo, den heter så och jag antar att Norberg inte dricker äppeljuice på ett tag efter den här turnén. De två är själva navet i handlingen.
Efter 14 minuter kommer det första rejäla klavertrampet. Fem minuter senare är katastrofen ett faktum och kärntruppen väl börjar tulla på tillgångarna tycks ingen återvändo finnas.

Handlingen utspelar sig på 80-talet, med scenografi därefter. Härligt kitschig, med detaljer som skriker 1987 och känns som tagen ur ett avsnitt av "Varuhuset", och det är rätt kul när damen bredvid utbrister till sin man "men det är ju vår soffa". Att en av föreställningens karaktärer kallar den andre "din jävla Michael Bolton-kopia" i en av många kritiska sekvenser blir det rejäl stilpoäng för.

Det rullar på bra i första halvlek. Skratten avlöser varandra, tempot är högt, dialogen går fram bra och det är förvånansvärt lätt att hänga med i turerna där väskor byter ägare och folk tilldelas tillfälliga namn och titlar, allt utifrån vad nöden kräver.
I andra halvlek finns tyvärr en ganska lång period med för mycket billig under bältet-humor innan man till sist syr ihop det på ett ganska bra sätt mot slutet. Här blir det för ett tag blaskigt i dialogen och berättandet tappar tempo. Synd.
Ingen skugga över skådespelarna dock. Ensemblen känns bra. Exempelvis är Martin Björks dalmasande chaufför från Solna Taxi en skön, oförställd typ i hockeyfrilla och med kul rörelseschema, medan Johannes Brosts kommissarie har bra pondus, ger rätt sorts luggslitet luttrade intryck och förmodligen når sista bänkrad med god marinal.

"Pengarna eller livet" är fars på klassiskt manér. Man vet de ungefärliga ingredienserna redan innan och där skratten är många är de riktiga överraskningarna få, men samtidigt är själva underhållningstypen en given avslutning på arbetsveckan. Det borde vi få chans till lite oftare här i lilla Pite, gärna i den här lokalen.
Fotnot: I kväll spelas "Pengarna eller livet" på Kulturens hus i Luleå och på måndag kväll i Anderstorpsaulan i Skellefteå.