Döm inte boken efter omslaget, heter det och jag försöker att låta bli, men inte blir man särskilt sugen på att läsa ”Ingen annan utväg” bara av att se på den. Pocketen är helgrå. Handlingen är desto mer nyanserad och allt annat än grå och trist.
Det börjar med att trafikdöden slår till och nästan en hel familj utraderas. När så sjukdom drabbar ett överlevande barnbarn, rämnar tillvaron för 59-årige Kurt Larsson från Piteå. Tid att sörja finns inte eftersom kampen för barnbarnets överlevnad måste tas upp omgående.
Prologen ger en föraning om vad som komma skall och man undrar vilka händelser som ska ta en till den upplösning man anar. När man så får lära känna Kurt Larsson blir det allt mer otroligt hur denne behaglige och vänlige man ska komma att hamna i den situation som beskrivs i inledningen.
Kurt, bokens huvudperson, är gift med Maggan. Tillsammans har de en dotter. Hon är gift med Kasper och tillsammans har de två barn, Rosi och Hanna. Kurt lever för sin familj och ser fram emot deras träffar. Trots att Kurt egentligen bara vill umgås med sin familj under trevliga omständigheter hamnar han allt som oftast i politiska diskussioner med sin dotter och svärson. Han har svårt att förstå deras resonemang i vissa frågor och går hårt fram i sin argumentation. Ofta slutar diskussionerna i dålig stämning.
Det är också vad som händer den ödesdigra dagen när katastrofen inträffar. Efter olyckan har Kurt svårt att finna någon mening i tillvaron. Det överlevande barnbarnet är vad som får honom att fortsätta och när hon visar sig vara svårt sjuk börjar kampen för att rädda hennes liv. Det är nu som Kurt fattar ett beslut som han innan katastrofen inte ens kunnat tänka sig, något han fördömt å det grövsta i sina diskussioner med dottern.
Handlingen i boken är bra, genomtänkt och mycket tankeväckande. Hur långt är en människa beredd att gå – av kärlek – av hat – av övertygelse? Finns det tillfällen när det mest förbjudna blir ett alternativ?
Språket i boken är okej. Visst är det lite pratigt och något fattigt på miljöbeskrivningar men det funkar.
Tyvärr är boken full av korrekturfel. Det handlar om konstiga avstavningar (det kan man stå ut med) men när det kommer till rena stavfel, särskrivningar, borttappade ord och meningar som saknar punkt, är det svårare att ha överseende.
När korrekturfelen dessutom blir så frekventa att jag kommer på mig själv med att sitta och leta efter nästa, är de alldeles för många. Det stör läsupplevelsen och den intressanta handlingen grumlas. Det är synd.