Svart komedi som överraskar

Jonah Hill är den där skådisen som oftast får spela den snäll-charmig-rolige killen, snubben som det är så lätt att tycka om. Nu får han plötsligt en osympatisk rollfigur kastad till sig, och då visar han vilken briljant skådespelare han faktiskt är.
Hills karaktär Cyrus har uppfostrats av en ensamstående mamma som kanske velat honom lite för väl och daltat i grövsta laget. Sedan han föddes har det alltid bara varit han och älskade mamsen, i en väldigt nära men inte helt hälsosam relation. Och så är det fortfarande, trots att han nu är 21 år gammal.
Så när mamma Molly (Marisa Tomei) börjar dejta John (John C Reilly) gör han allt och lite till för att förstöra förhållandet. Han klamrar sig fast vid Molly som en kinkig tvååring vid dagislämning, fejkar panikångestattacker och nattskräck så att hon ska lägga all sin tid och energi åt att hålla honom i sin famn.
Och det gör hon gärna, eftersom det är så hemskt, hemskt synd om honom. John genomskådar ganska snabbt sonens spel och finner sig själv i ett komplicerat triangeldrama.

Jonah Hill är enastående som obehaglig, svartsjuk son, John C Reilly är riktigt bra som lätt deprimerad ungkarl och Marisa Tomei är övertygande som öm - men mer än lovligt trög - moder. Bröderna Jay och Mark Duplass, manus och regi, har lyckats få till en svart komedi som överraskar, irriterar och lockar till skratt.