Måndag kväll, aprilruskigt i hoppfull vårjacka och sneakers. Det luktar fortfarande vinter och man får kryssa mellan smältvattenpölarna för att komma torrskodd fram. Inne på Silvermuseet är det dock allt annat än kallt. En förväntansfull publikskara på omkring 30 personer studerar en svart kuliss i väntan på… ja, vadå? ”Hjälten” säger affischen, kort och gott. Det är alltid lika spännande med premiärer och nya sällskap, för man vet aldrig vad man får. Men det ska vi berätta; man får fem alldeles färska skådespelare, alla med anknytning till Arjeplog. Annars ser vi dem bakom pianot i kyrkan, på kommunen, bakom kontorsskrivbord, med ett stetoskop. Och här, som Helen Sterner exempelvis, i en träffsäker gestaltning av ett panikslaget inre hos en kvinna som inte kan. Som inte vågar. Och Elyon Liu, som den andra rösten, den hoppfulla och starka, som klarar allt.
Kvinnan, som pjäsen handlar om, har fötts ur improvisationsövningar som folkteatern arbetat med under hösten.
– Vi har byggt vidare på gestaltningar av oss själva och varandra, och tillsammans satt ihop pjäsen, berättar Harleen Kalkat, skådespelare och dramatiker som sedan något år tillbaka bor i Arjeplog.
Vad händer nu, fortsätter ni spela teater?
– Vi hoppas få mer bidrag till vår verksamhet, så att vi kan fortsätta och kanske sätta upp en längre pjäs nästa gång.