Språket i dagstidningarna är viktigt. I princip alla vuxna läser tidningar på papper eller webb och därmed kan man säga att tidningsspråket är normbildande. Därför är det också bra om vårt sätt att hantera skrivspråket är hyfsat korrekt.
I veckan samtalade jag med en man som reagerat på en del märkligheter i Piteå-Tidningen. Bland annat rubriken "Kommunen dissar bergtäkt" i torsdagstidningen. Artikeln handlade om att kommunens miljö- och byggnämnd yttrat sig till länsstyrelsen med beskedet att någon bergtäkt inte bör få anläggas i området.
Mannen som tillhör vår äldre läsekrets hade aldrig hört begreppet dissar och det är förstås inte bra om våra läsare inte förstår vad vi skriver. Speciellt i rubriker. Bara den anledningen räcker för att ge mannen rätt i sin kritik.
Även om vardagsslang som dissar skulle ha begripits av alla så känns det ändå malplacerat. Visst, som förkortning av diskvalificerar kan man med lite vilja förstå innebörden. Men för mig drar ordet dissar även åt att nonchalera. Att dissa en bergtäkt blir då väldigt märkligt.
Mannen reagerade också mot att vi i samma tidning i ett citat använde det engelska uttrycket "state of the art". Det är för mig inte lika problematiskt. Vi är rätt anglofierade och de allra flesta torde förstå. Givetvis strävar vi efter att använda svenska ord där det är möjligt. Men när en kommunal tjänsteman i en intervju använder begreppet "state of the art" om en skola så säger det någonting. Att i ett sådant läge översätta skulle ju innebära en förvrängning av vad som sades.
Vi har också olika krav på språket beroende på avdelningarna i tidningen. Nyhetsspråket ska vara rakt, enkelt och begripligt. På våra familjesidor finns ledordet värdighet, sportspråket är i många fall eget och klyschigt. På våra ung-sidor är det mer öppet för slang och begrepp som inte alltid är bekanta för den äldre läsekretsen.
Meningen "han var en hyvens karl" skulle mycket väl kunna finnas i en krönika på nyhetsplats men knappast i en dödsruna på familjesidan även om det handlade om samme man. Det är viktigt att försöka uttrycka sig på ett sätt som gör att budskapet går fram utan att läsaren behöver stanna upp och irritera sig på formuleringarna.
Men mitt i denna iver att bevara ett vettigt skriftspråk måste vi också vara öppna för förändringarna. Språket är inte statiskt och förändras rätt mycket över tid. Det är bara att läsa några decennier gamla tidningar och förundras. Vi har självklart del i den förändringen och försöker göra det snyggt så att läsare i alla generationer kan ta del av informationen utan att behöva googla eller slå upp för att förstå.