En semla är en semla och ingenting annat. Eller? Numera kan en inte så noga veta eftersom landets bagare i parti och minut lanserar den ena innovationen efter den andra.
Det är naturligtvis fritt att fylla den pösiga bullen med vad som helst, men semla, nää, i min lilla värld ska en semla vara fylld med mandelmassa och grädde. Allt övrigt är, hur goda de än är, andra bakverk.
Nää, så gubbgrinigt, klart att semlor kan designas efter tycke och smak. Vi lever väl i ett fritt land. Själv är jag vid närmare eftertanke väldigt sugen på den där kanelbullevarianten.
Ja, vi är så fantastiskt fria i det här landet att det också går alldeles utmärkt att köpa och äta semlor när så behagar, men förr var det fettisdagen som var premiärdag. I år infaller fettisdagen för övrigt den 28 februari.
Fettisdagen, jag skojade en gång i en skröna om att det egentligen handlade om fettis-dagen. Och se där en utsatt och stor, med betoning på stor, grupp som kunde känna sig kränkt. Och i något fall också gjorde det. Fy skäms!
En annan gång svor jag i krönikan och ursäktade det med att jag fått en släng av Tourettes syndrom. Jävlar vad utskälld jag blev av en kränkt snubbe som uppenbarligen led av syndromet på riktigt. När jag försökte släta över fick jag en harang med könsord och svordomar i retur och luren slängd i örat.
Det här var flera år sedan, men idag är i princip alla kränkta. Eller kanske snarare är det människor som är ställföreträdande kränkta för någon annan person eller grupp.
Jag förfäktade tidigare att det går att skämta om allting, men numera är jag tveksam. Den som till äventyrs skämtar om religion, kvinnor, invandrare, med mera, med flera, kommer snabbt att förstå att det är som att vara blind på ett minfält. En labyrint som det hela tiden är snubblande nära att gå vilse i och som sällan har en nödutgång för den dumdristiga.
Okej, vi säger att det går att skämta om allt, men då är det vissa faktorer som spelar in. Dels vem det är som levererar, men i än högre grad hur det görs. Fallgroparna är många och idag när så många är så inihelvete lättkränkta behövs långa listor för vad som bör undvikas om en vill vara politiskt korrekt.
Precis, PK är i grunden bra när det gäller anständighet, men den kan också fungera som fotboja och lamslå stand up-scenen och den drypande satiren när de lättkränktas riksförbund sätter klorna i en.
Blir exempelvis kristna kränkta av följande motsägelsefulla påstående?
”Om vi inte syndar så dog ju Jesus förgäves”.
Inte omöjligt, vi får se.
Och blir alla blondiner kränkta om jag drar den här. Vid närmare eftertanke skippar vi det.