Vi drabbades av sjunde vågen
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så var det nu inte, men plogen hittade in på vår villagata på Djupviken först klockan 17.
Växthuseffekten ska göra att det blir varmare och ändå kommer vintern riktigt tidigt i år, långt innan hösten hade hunnit klart och många träd och buskar har löven kvar. Det ser märkligt ut med gröna björkar, nedtyngda av snö.
I månadsskiftet var jag med hustrun en vecka på spanska solkusten. Det blev en del jobb men också avkoppling. Det var bara en soldag men det räckte för att jag och Ulla skulle bränna oss rejält.
Att det inte var så soligt gjorde alltså inte så mycket, det var mellan 25 och 30 grader varmt ändå och vi kunde äta alla måltider på balkongen i den lägenhet vi bodde i.
17-åringen var hemma i Piteå och skollovsledig. Så mycket ledigt blev det nu inte, det fullkomligt vräkte ner snö den veckan. Han gjorde en jätteinsats och höll undan snön på uppfarten och fram till entren på huset.
Om det var försynen som straffade oss för att vi hade flytt vinterns första snökaos vet jag inte. En förmiddag när vi satt nere vid stranden och tittade ut över Medelhavets böljande vågor slog plötsligt, helt oväntat, en väldig våg in och dränkte oss fullkomligt.
Jag hade ställt skorna vid sidan och de flöt iväg när vågen drog sig tillbaka. Hustruns mobiltelefon blev full med saltvatten och slutade att fungera för gott.
Det var en märklig upplevelse, för det satt ganska mycket folk på stranden, en familj satt så nära som fem meter i från, men det var bara vi som dränktes av vågen, från topp till tå. Det var som om Medelhavet hade tagit sikte på just oss två.
En kollega berättade om ett fenomenet "den sjunde vågen". Var sjunde våg ska enligt teorin vara större än de andra.
Det vi drabbades av var förmodligen den sju gånger sjunde vågen.
En mobiltelefon fattigare och en upplevelse att minnas rikare traskade vi de fyrahundra metrarna upp till lägenheten för att byta om. Det droppade om oss och de vi mötte tycktes fundera över de tokiga turisterna som hade badat med kläderna på.
Nu har vi varit hemma en dryg vecka och hunnit acklimatisera oss till vintern igen och i går var det min tur att hålla undan snön.
Jag hade hjälp av snöslungan, som inte hade varit tankad när vi var i Spanien. Det blev ändå ett styvt arbete med blöt och tung snö och jag inser att 17-åringen hade fått slita ont med snöräven när vi var borta.
Kanske är det så att det finns något som kan kallas "det sjunde snöfallet" och att det var det sju gånger sjunde snöfallet som vi har drabbats av i helgen.
Vem vet? Naturen tycks inte alltid så förutsägbar.
God morgon!