Jag åt sushi i onsdags. Och? Är det här Facebook med dagliga måltidsuppdateringar? Nej, men det är bara ett par år sedan som jag åt sushi för första gången och då gjorde jag inte direkt vågen. Men något år senare hände det. Det var ju gott. Nu kan jag längta efter sushi ibland, nästan som paltsug. Jag ändrade mig.
När jag var ung gillade jag inte vin. De gånger inget annat fanns till buds när det vankades tonårsfylla så var det med viss motvilja vinet dracks. Den där avogheten mot vin satt i ett tag, men är sedan länge utbytt mot den högsta njutningen. Jag ändrade mig, alltså.
Nu handlade den här inledningen om mat och dryck och det är givetvis inget märkvärdigt att med åren förändra så väl mat- som dryckesvanor. Det där med att ändra sig är normalt en del av livet. De flesta vuxna människor är inte sina tonårsjag. Och den som eventuellt är det har det kanske inte så lätt.
För inte alltför länge sedan användes n-ordet om så väl bakverk som Lulebor. Ingen höjde på ögonbrynen, men idag är det få som envisas. Överhuvudtaget har de flesta förstått att det som en gång var okej inte nödvändigtvis är det idag. Vi har ändrat oss. Vi ändrar oss hela tiden.
Många människor är radikala i ungdomen, men med åren blir nyanserna fler. Allt är inte alltid svart och vitt. Själv trodde jag på en massa saker som jag inte tror på idag. I rusig 70-talsyra var det "vi mot dom" som gällde. Anarki och uppror! Ebba Grön var det perfekta soundtracket. Deras version av "Staten och kapitalet" välte allt över ända och att bandet släppte en låt som hette "Skjut en snut" kändes tämligen oproblematiskt. Då!
Men man ändrar sig. Jag brinner fortfarande för rättvisefrågor och är kritisk mot många av de vägar som samhället tagit. Den nyliberala världsbilden vann och ibland känns det som att idépolitiken abdikerat. En annan rättvisare ordning ligger inte högt på den politiska dagordningen.
I morgon ska jag se Thåström i Luleå och jag vet redan nu att "Staten och kapitalet" inte kommer att finnas med på låtlistan. Förmodligen ingen annan Ebba-låt heller, möjligen något från Imperiettiden. Den som studerar Thåströms mer nutida texter kan nog dra slutsatsen att den upproriska sidan har svalnat.
Han har som de flesta andra förändrats, men jag är övertygad om att det blir en konsert att minnas.