Tänk på alla stackars företagare så här i juletider
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Joho, för i Sverige är det fult att bli rik och inte får man anställa slavarbetare från Polen eller något annat negerland och det är bara en massa regler, avgifter och skatter. Det är kort sagt så synd om landets företagare att man blir alldeles förundrad över att det finns någon enda som orkar och vill.
Ja, det är inte utan att man undrar när man läser Svenskt näringslivs ovanligt korkade sagor som helsidesannonser i de stora tidningarna. En heter "Sagan om flickan som inte fick chansen" och samvetsöm som jag är känner jag samma tunga gråtklump i bröstet som när jag läser "Flickan med svavelstickorna".
Budskapet är att den duktiga flickan får jobb, men när företaget måste permittera så får hon gå och detta trots att hon kan mer än de
andra anställda och Svenskt näringslivs egen H C Andersen målar med svulstig pensel.
"I landet där flickan bodde, förstår ni, fanns nämligen en konstig regel som sa att det inte spelar någon roll hur mycket man kan, eller hur bra man är, utan den som har jobbat kortast tid måste alltid gå hem".
Alltid gå hem? Bullshit walks, money talks. Lagen om anställningsskydd reglerar förvisso turligt nog din anställningstrygghet, men som med alla regler finns det undantag. Företaget kan undanta personer som kan mer än andra, så den stackars sagoflickan skulle sannolikt ha fått behålla sitt jobb. Det finns även andra möjligheter att slippa följa grundregeln "sist in, först ut".
Ärligt talat, visst är det bra att det skyddet finns? En arbetsmarknad med regler dikterade av Svenskt näringsliv vore ungefär lika förfärligt som om Livets ord fick skriva abortlagstiftningen.
En helt annan sak. Hur länge har vi inte matats med propaganda om ensamma mamman som fuskar med sjukt barn och allehanda myglande småfolk som tillsammans nära nog underminerar det svenska välfärdssystemet. Visst, det är inte fel att minimera fuskandet, men Skatteverkets beräkningar är intressanta.
Skatteverket uppskattar att cirka 133 miljarder kronor försvinner i skatteintäkter på grund av fusk, fel eller misstag. Det är mycket pengar, men med tanke på debatten är det en smula märkligt att bara 22 miljarder hänförs till privatpersoner.
De största fuskarna finns bland företagarna. Enskilda företag uppges mygla undan 52 miljarder kronor, små/medelstora företag 26 miljarder och stora företag 25 miljarder. Se där en moralisk uppgift för Svenskt näringsliv att sätta tänderna i. Kan vi hoppas på en ny sagokampanj?
Skandias förre vd, Lars-Eric Pettersson, dömdes till två års fängelse i tingsrätten, men nu är han friad i hovrätten. Vilka bevekelsegrunderna var för att fria är jag inte fullt påläst på, men särskilt förvånad är jag inte?