Tänd ljus till minne

Foto:

Piteå2018-11-02 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Festum omnium sanctorum. Sedan medeltiden har de kristna firat/hedrat martyrer och helgon på Alla helgons dag, alltså på lördag. Ska vi vara kinkiga så är det först på söndag, Alla själars dag, som vanliga dödliga ska firas till minne. Vid den så kallade Requiemmässan önskas de döda requiem aeternam (evig vila).

Men det spelar så klart ingen roll när vi tänder ett ljus eller lykta för de som vi vill minnas. En sed som växte fram i Sverige i slutet av 1800-talet och som har sina rötter i förkristna keltiska traditioner. Tanken var att vägleda de döda när de började återvända hem efter sommarens slut.

För egen del är resan för lång till de platser där mina nära och kära vilar, men att tända ljus och lyktor går så klart bra att göra nästan var som helst. Och när som helst! Men i helgen ska ljusen brinna för alla jag minns.

Att det i Sverige relativt nya påfundet att fira Halloween har sitt ursprung på Irland och sedan följde med de miljoner irländare som lämnade hungersnöden på den gröna ön för ett nytt liv i Amerika vet nog de flesta. En högtid som alltid firas den 31 oktober, men det datumet inföll i onsdags i år. Med andra ord finns det viss risk att häxor, spöken och annat oknytt knackar på dörren i helgen och väser "bus eller godis".

Jag har laddat, barn! Med strimlad vitkål och morot. Nyttigt och gott.

Men, och det här är ingen bevisad teori, kanske härstammar halloween i själva verket från mötet mellan invaderande vikingar och kelter i Storbritannien och Irland. Här blev vikingarna kvar i flera hundra år och under långa perioder hade de kontroll och makt över stora områden.

Och här kommer teorin. Med sig hade de sina traditioner och en av dem var höstbloten. Att vikingarna i olika grader påverkade kelterna får hållas för troligt. Höstbloten har vissa likheter med kelternas högtid samhain som firades efter skördesäsongen när vinterhalvåret ansågs börja den 31 oktober.

För att stävja det här firandet och för övrigt många andra förkristna högtider så flyttades kristna högtider till samma tider på året. Det är exempelvis anledningen till att påve Gregorius III under 700-talet flyttade Alla helgons dag från maj till 1 november. På så sätt blev den 31 oktober allhelgonaafton.

I Sverige upphörde det fasta datumet, 1 november, för alla helgons dag 1953. Sedan dess infaller den första lördagen från 31 oktober och framåt. Så ibland blir det krock på riktigt med Halloween.

Krönika

Läs mer om