Saddam har en hel del på sitt samvete
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Just det, virusets ursprung är Härnösand.
Saddam Hussein har dömts till döden och hade jag inte varit motståndare till dödsstraff, så är det kanske inte så mycket att säga om. Han har som bekant en hel del otrevligheter på sitt samvete.
Nu väntar vi på ett åtal mot USA:s nysparkade försvarsminister Donald Rumsfeld. En skrupelfri man med mycket blod på sina händer. Det vore spännande att få en fullständig redogörelse för Rumsfelds tidigare samarbete med nämnda Saddam Hussein.
Och vår vän i Washington, George W Bush, har fått sin makt rejält kringskuren. Demokraterna vann majoritet i så väl senat som representanthus. Nu tror jag inte att vi ska vänta oss någon tvär omsvängning, men USA:s krigspolitik i Irak är sedan länge att betrakta som misslyckad.
Det tog tid och det är inte så kul att ha råfel, men till och med delar av den svenska högerpressen har insett att allt var ett falsarium. Lögnen har alltid en gräns. Någon måste ha berättat det för dem.
Den svenska televisionen har fyllt 50 år med sedvanliga festligheter. Jag är förvisso inte 50 år, men minnet av familjens första tv-apparat sitter inpräntat. En jättemöbel med förhäxande dragningskraft. Första kvällen var antennen inte i ordning, men vi satt där och glodde på skuggor som likt spökfigurer rörde sig i rutan. Det var bara nyansen intressantare än "myrornas krig".
En kanal och när jag vid högtravande tillfällen brukar delge mina barn detta med dagens mått torftiga utbud himlar de uttråkat med ögonen. Men jag bara mal på om minnesvärda program som Hylands Hörna, Televinken, Bröderna Cartwright, Familjen Flinta, High Chapparal och annat som "alla" hade sett när programmen avhandlades på skolgården.
Nej, barnen visar inget intresse för min barndoms tv-vanor. De har fullt upp med att zappa i vårt enorma kabelutbud. Tröttnar de kan de hyra filmer eller logga in på nätet och på gott och ont ta del av i princip vad som helst. På mobilerna kan de lyssna på musik, ta bilder och nu är det på gång med mobila tv-tjänster också.
Ständigt uppkopplade, ständigt på och utan att dra några överdrivna växlar av detta är det väl närmast självklart att våra barn har lite större referenser och vyer än vad vi hade. Så blev vi så här jävla korkade också. Eller kanske är det ungarna som är totalt insnöade. Lurade!
Det är skönt att slippa vara ung i dag. Typ, 29! Jag menar, tänk om jag hade fått för mig att campa på Pite Havsbad samma helg som Pdol-festivalen nästa sommar. Då hade det blivit tvärnobben. Såvida jag inte släpat med min gamla far som förkläde. Mycket har man hört, men 30-årsgräns. Har någon kontaktat diskrimineringsombudsmannen?
För dig som är lite trög och inte förstod inledningen: Här-nös-and.